Bara en säger ja till kvotering
Publicerad 2014-03-09
Sveriges mäktigaste vd:ar är emot – eller duckar om kvotering
De är Sveriges mäktigaste vd:ar – samtliga män.
Bara en enda är för könskvotering, visar Aftonbladets enkät.
Några hänvisar till ägarna – andra kallar kvotering för ”trubbigt verktyg”.
– Den riktiga makten är den ekonomiska och den vill de inte släppa, säger Karin Thorburn, ekonomiprofessor.
I november röstade Europaparlamentet ja till könskvotering. Målet är att kvinnor år 2020 ska ha minst 40 procent av styrelseposterna i bolag med över 250 anställda.
Även inrikes har kravet på kvotering höjts, senast från både S-ledaren Stefan Löfven och finansmarknadsministern Peter Norman (m).
Ändå är vägen dit lång.
I dag är bara var fjärde ledamot i styrelserna för Stockholmsbörsens medelstora bolag (71 stycken) kvinna.
Sedan 2004 har andelen styrelsekvinnor ökat från 15 till 22 procent. Från 2011 har de sjunkit från 23 till 22 procent.
Och en enkät som Aftonbladet gjort med de 30 största bolagen i Sverige visar att motståndet mot kvotering består. Bland de 23 som svarat på enkäten finns ingen som öppet säger ja till könskvotering.
Volvo och Volvo Cars vd:ar är några av de som avböjer att svara på frågan om kvotering medan Preems, Sandviks och många andra bolags vd:ar anser att kvinnornas representation är en fråga för ägarna. Eftersom styrelserna väljs av ledamöter har de flesta valt att ducka för frågan och utelämna sin personliga åsikt.
”Blir för mekaniskt”
Elektrolux vd Keith McLoughlin svarar att hans personliga åsikt är att styrelsers sammansättning bör spegla de marknader som den verkar på.
– I nästan alla fall skulle det innebära bättre balans och representation både vad gäller kön och nationalitet.
Men svaret på frågan om kvotering blir ändå nej.
– Jag är ingen stor anhängare av kvotering eftersom rekryteringsarbetet riskerar att bli för mekaniskt.
Hans Vestberg, vd på Ericsson, är också emot tvingande krav men ser att förändring krävs.
– Jag anser att vi som leder stora bolag har ett betydande ansvar för att öka mångfald, inklusive att vi får fler kvinnor på ledarpositioner.
TeliaSoneras vd Johan Dennerlind svarar ”nja” och ställer sig frågan ”Vem vill bli kvoterad?”.
Karin Thorburn, professor vid Norges handelshögskola som sammanfattat forskningen om könsbalans i styrelserummen, är inte förvånad.
– Ändå finns det massor av exempel på korrelation mellan lönsamhet och andel kvinnor i styrelsen. Både vad gäller aktieutdelning och avkastning på eget kapital. Mångfald ger engagemang.
Blev nerrustad i EU
Att motståndet är kraftigt trots att forskningen visar på fördelarna är olyckligt, menar hon, eftersom bolagen missar spinn off-effekterna. Bland annat att fler kvinnor i styrelsen leder till fler kvinnor i ledningen.
– Effekten kvotering i Norge har visat att det är färre individer som har många stora styrelseuppdrag. Poolen av styrelsemedlemmar har ökat.
I Norge har en lag om kvotering till bolagsstyrelsen funnits i tio år och liknande lagstiftning tillämpas i flera europeiska länder.
Sveriges regering och riksdag har länge ansett bolagsstyrelsernas jämställdhet bäst uppnås med åtgärder från hemmaplan. Moderaternas EU-parlamentariker Anna Maria Corazza Bildt höll i höstas fast vid den ståndpunkten men blev nerröstad av 70 procent av Europaparlamentet som nu tar ärendet vidare till ministerrådet.
Alternativa modeller
Flera företagsledare i Aftonbladets enkät framhäver i stället att alternativa rekryteringsmodeller varit framgångsrika.
Vattenfalls vd Øystein Løseth svarar att ”en majoritet av de stämmovalda ledamöterna i koncernstyrelsen är kvinnor (fyra av sju)”.
Och NCC:s rutin är numer att båda könen ska vara representerade som slutkandidater vid chefsrekryteringar.
Enligt vd Peter Wågström är resultatet att koncernledningen det senaste året förändrats från 1 kvinna till 4 kvinnor av totalt 12 medlemmar.
– I den bästa av världar borde kvotering inte behövas men det är uppenbart att det behövs hjälp, säger professor Karin Thornburn.