Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Mikael, Mikaela

Ta det lugnt – du kan fortsätta äta fläskkött

Publicerad 2014-05-20

Aftonbladets Mary Mårtensson om multiresistenta bakterier

Det är inte grisarna du ska vara rädd för.

Du kan inte bli smittad av MRSA genom att äta griskött.

En vanlig smittkälla är i stället sjukhusvård utomlands.

Mary Mårtensson.

Fyra personer i Danmark har dött av blodförgiftning sedan de smittats av multiresistenta bakterier – MRSA – från grisar. Nio av tio danska grisar är smittade.

Nu undrar du kanske: Törs jag äta kött från danska grisar?

Och svaret är: Ja – i just detta avseende.

Bakterier smittar på olika sätt. MRSA är en multiresistent hudbakterie som smittar via direktkontakt hud mot hud och kan orsaka infektioner i sår och sprickor.

De som dog i Danmark arbetade med djurbesättningen och smittades vid kontakt med djuren. Bakterien ska dock inte följa med vid slakt om man följer rutinerna.

Och - MRSA kan inte smitta genom att man äter griskött. Några sådana fall finns inte rapporterade.

– Det har aldrig hänt, säger Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten.

Därför kan du lugnt grilla din fläskkarré i sommar, även den danska, i det avseendet.

Däremot bör du oroa dig för den galopperande antibiotikaresistensen. Bara inom EU dör 25 000 människor årligen av detta skäl.

Och antalet som smittas av multiresistenta bakterier ökar hela tiden, även i Sverige. På svenska sjukhus har dock utbrotten av MRSA minskat. Hälften drabbas i stället utomlands – många när de vårdas på sjukhus.
Särskilt sårbara är sköra, äldre, multisjuka. Organtransplanterade. Och för tidigt födda och sjuka spädbarn.

För 2,5 år berättade Aftonbladet om ett av de yngsta offren för multiresistenta bakterier i Sverige. En för tidigt född gosse som smittats av tarmbakterier ESBL. Det skedde på barnkliniken på lasarettet i Västerås 2009.

Den lille pojken blev endast 22 dagar gammal.

Sju spädbarn smittades. Tre av dem dog. Alla inom loppet av fyra dagar.

Även du, ditt barn, vi alla, riskerar framöver att dö i exempelvis lunginflammation, om inte forskarna snart får fram nya antibiotikasorter.
Hur kunde det bli så här?
Svaret är nog att vi med tiden blev bekväma. Och började använda antibiotika i onödan. För att kunna gå till jobbet. Eller slippa några dagars förkylning. Eller "för säkerhets skull". Vi började slarva.

Överanvändningen av antibiotika i världen är den absolut största orsaken till att några av våra vanligaste bakterier nu är multiresistenta.

Sakta börjar vi dock förstå allvaret här i Sverige. Sedan 2000 har antibiotikaförbrukningen sjunkit med 6,4 procent räknat i antal dygnsdoser.

Så vill du göra en insats för mänskligheten och folkhälsan?

Då ska du ta antibiotika bara när det är absolut nödvändigt.

Lite skit får man tåla.

Multiresistenta bakterier

Innebär att många antibiotikasorter inte längre biter på bakterierna och därför inte kan bota infektionen. Enligt en tidigare prognos från WHO beräknas redan nästa år 97 000 personer i Europa att drabbas av blodförgiftning och 17 000 människor att dö enbart av våra vanligaste multiresistenta bakterier ESBL och MRSA.

De vanligaste i Sverige är ESBL, MRSA och VRE.

ESBL/Extended Spectrum Beta-Lactamase

En tarmbakterie som smittar via avföring. Orsakar ex urinvägsinfektion och blodförgiftning.

Antalet smittade har ökat i Sverige 2007-2013 från 2 098 till 8 132 fall årligen. Hittills i år: 2 866 fall.

Andelen smittade har ökat i Sverige 2007-2013 från 23 till 84 fall per 100 000 invånare.
MRSA/Meticillinresistenta gula stafylokocker

Hudbakterier som smittar via direktkontakt. Tidigare kallad sjukhussjukan eftersom de flesta smittades på sjukhus.

Antalet smittade har ökat i Sverige 2004-2013 från 701 till 2 453 fall årligen. Hittills i år: 864 fall.

Andelen smittade har ökat i Sverige 2004-2013 från 8 till 25 fall per 100 000 invånare.

Andelen svenskar som smittats utomlands 2004-2013 har fördubblats från 24 till 47 procent av totala antalet smittade.

VRE: Vancomycinresistenta enterokocker

En tarmbakterie som smittar via avföring.

Antalet smittade har ökat i Sverige 2004-2013 från 21 till 227 fall årligen. Hittills i år: 235 fall.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Antibiotikaförbrukning i Sverige

Räknat i andelen utskrivna antibiotikarecept så har förbrukningen minskat med nio procent – från 362 till 330 recept per 1 000  (tusen) invånare när man jämför perioderna april 2012-mars 2013 med april 2013-mars 2014.

Mest antibiotika äter man i Skåne (359 recept/1000 invånare) följt av Stockholm (355 recept) och minst i Västerbotten (262 recept).