Är Sverige smygvägen på väg in i Nato?
Ett nytt avtal sluts inom kort om att ta emot Natotrupper.
Steg för steg kommer Sverige allt närmare Nato. Men formellt medlemskap vill ingen driva.
Sverige trycker på för att få mer inflytande men av politiska skäl vill partierna inte ha någon öppen debatt om Nato.
Traditionellt vill politikerna ha stor enighet om viktiga förändringar av svensk säkerhetspolitik. Vilket är rimligt eftersom det inte är frågor där man kan ändra linje efter varje val.
I dag är det bara moderaterna och folkpartiet som vill att Sverige ska gå med i Nato. Men båda nöjer sig med att pliktskyldigast redovisa sin ståndpunkt. Ingen politisk kraft ägnas åt frågan. Inte ens nu när det säkerhetspolitiska läget med ett aggressivare Ryssland borde vara ett guldläge att driva frågan.
Kanske för att det inte behövs. Sverige tar ändå hela tiden nya steg mot en närmare anknytning till Nato.
Snart kommer det att bli möjligt för Nato att skicka trupper och vapen till Sverige, på svensk inbjudan. Ett så kallat värdlandsavtal ska undertecknas "i närtid". Möjligen redan på regeringssammanträdet imorgon.
Utökas
Tidigare har en överenskommelse måst göras i varje enskilt fall. Nu blir övningssamarbetet organiserad och utökas förmodligen betydligt. Men en inbjudan kan också göras i krig. Natotrupper kan med andra ord komma att strida på riktigt i Sverige.
På Natos toppmöte i Wales som hålls i nästa vecka har Sverige tillsammans med fem andra icke-medlemmar en särskild status.
Detta är inget som Nato erbjudit Sverige på ett silverfat. Tvärtom arbetar Sverige väldigt aktivt för att fördjupa samarbetet med Nato och få större inflytande. Vi vill ha så mycket vi kan få utan att vara medlem.
Försvarsminister Karin Enström sa i dag så här på ett seminarium arrangerat av Folk och försvar inför Natos toppmöte.
– Genom att vara en aktiv partner har vi fått ökat inflytande och ökad insyn i Nato. Men det är klart att när vi ligger på för att fördjupa samarbetet kommer ibland motfrågan; om ni vill ha ett så nära samarbete med Nato varför inte bli medlemmar?
Smygvägen
På den frågan brukar Enström svara att det för närvarande inte finns någon parlamentarisk majoritet för ett Nato-medlemskap.
Min följdfråga blev: Är skälet till att ni inte driver frågan om ett medlemskap att ni istället försöker fördjupa samarbetet så mycket att vi i praktiken blir medlemmar. Att ni smygvägen försöker få med Sverige i Nato?
– Så går det inte till, svarar försvarsministern. Antingen är man medlem med de rättigheter och skyldigheter som det innebär eller så är man partner. Sveriges säkerhetspolitik utvecklas stegvis. Det är ingen revolution.
Alla opinionsmätningar visar att en majoritet av svenska folket är emot ett medlemskap i Nato. Inget parti vill utmana folket på den punkten. Bättre då att i små, små steg förändra verkligheten, verkar partierna resonera. Så en dag kommer ett medlemskap inte att framstå som ett så stort steg.
Kompakt motstånd
Särskilt som opinionen långsamt blir Nato-vänligare. En ny mätning från tankesmedjan Fri Värld visar att en majoritet inom alla allianspartier nu är för svenskt Nato-medlemskap.
Däremot är motståndet fortfarande kompakt bland de socialdemokratiska väljarna, miljöpartiet och vänstern.
Väljarna är med andra ord långt efter politikerna. Så istället för att försöka övertyga folk om att Sverige bör gå med i Nato utökar Sverige sitt samarbete utan fullt medlemskap.
Fullt medlemskap skulle ha fördelen att Sverige får en garanti om hjälp av övriga Natoländer om vi blir anfallna.
Nackdelen är att vi också måste ställa upp och försvara andra Natoländer ifall de blir angripna. Sverige kan tvingas gå i krig utan att vi vill det.