Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Kurderna Irakkrisens enda vinnare

Det är svårt att hitta vinnare när blod åter flyter i irak.

Kurderna är de enda.

Drömmen om en egen stat känns för första gången inte helt orealistisk.

Medan övriga Irak framstår som en kaotisk krigsskådeplats i en ständigt nedåtgående spiral, framställs de kurdiska områdena som ett under av lugn, stabilitet och ekonomiskt välstånd.

Befäl och soldater i Iraks armé kastar sina uniformer och lägger benen på ryggen. Kurderna egen armé Peshmerga får gripa in och upprätthålla ordningen så att flyktingarna kan återvända.

Pr-mässigt var det länge sedan kurderna skördade sådana framgångar som de gjort under de militanta islamisternas framfart på slagsfältet den senaste veckan.

Men utvecklingen har även inneburit mer handfasta framgångar och på nytt väckt liv i drömmen om en gemensam kurdisk stat.

När Iraks armé smälte bort så var kurderna snabba med att inta staden Kirkuk med omgivande viktiga oljekällor. Kirkuk har länge varit ett hett trätoämne mellan kurderna och den irakiska centralregeringen. Kurderna vill att staden ska ingå i deras område men regeringen vill inte gå miste om intäkterna från oljan.

Terrordåd

Nu har kurderna i det allmänna tumultet efter Isis framryckning fått kronjuvelen som de så länge trängtat efter. Åtminstone för tillfället.

I nuläget är det ingen som har den militära styrkan att ta Kirkuk ifrån dem och befolkningen är tacksam för att slippa uppleva det våldsamma kaos som råder i andra delar av landet.

I praktiken är de kurdbefolkade delarna av norra Irak en självständig stat även om de formellt tillhör Irak. Kurderna har utnyttjat de senaste tio åren till att bygga upp sina egna institutioner. Medan ständiga terrordåd och strider drabbat övriga landet har det varit relativt lugnt i de kurdiska delarna.

Utvecklingen ökar möjligheten att kurderna i framtiden kan få sin egen stat. De militanta islamisternas offensiv är egentligen lika mycket ett allmänt sunniuppror där många forna Saddamanhängare spelar en viktig roll. Iraks sunnitiska minoritet är missnöjd med premiärminister Nuri al-Malikis sätt att styra landet. Han är shiamuslim och vägrar dela med sig av makten till övriga grupper så som konstitutionen föreskriver.

Därför är Iraks demokrati i en allvarlig kris. Det som många varnade för när USA invaderade Irak 2003 - att landet skulle splittras i tre stater - kan mycket väl bli verklighet.

Kurderna spridda

Ett södra Irak som styrs av shiamuslimer. Ett norra Irak som styrs av sunni och så ett självständigt Kurdistan.

Men utvecklingen kan gå längre än så.

Inbördeskriget i Syrien har gett den kurdiska minoriteten där möjlighet att lägga under sig vissa områden.

Kurderna är spridda över ett antal länder, förutom Irak och Syrien även Turkiet och Iran. Drömmen är att upprätta ett Kurdistan som får territorium i alla länder. Något som länge varit helt ouppnåeligt.

En försoningsprocess pågår i Turkiet mellan kurderna och Erdogans regering. Dessutom blomstrar handeln mellan irakiska kurdistan och Turkiet. Via en nybyggd oljepipeline kan kurderna sälja sin olja direkt utan att gå via regeringen i Bagdad. Även om Turkiet i nuläget inte är berett att ge upp något territorium har möjligheterna till ökat självstyre stärkts. Egentligen är det bara Iran där centralregeringen är på total kollisionskurs mot kurderna.

Man kan se det som händer nu som en revansch för de grymheter kurderna fick utstå under Saddam Husseins styre då hela byar utplånades i kemvapenattacker, med Halabja som det mest kända exemplet. Tiotusentals kurder dödades.