Ingen gör något innan taket rasar in
Politiker mer upptagna av återval än att lösa problem
Listan över hoten mot världen innehåller egentligen inga överraskningar.
Hoten är kända men världens politiker och ledare gör inte tillräckligt för att möta dem.
För att de inte kan eller för att de inte vågar?
World Economic Forum kan liknas vid en global tankesmedja.
Över tusen experter från ansedda universitet och företagsledare från Europa, Nordamerika och Asien gör årligen en skattning av de största riskerna för världen och världsekonomin.
De flesta av toppriskerna för 2013 fanns med på listan redan 2012. Och året före det. Men de tas inte på största allvar förrän katastrofen redan står för dörren.
Ta klimathotet som debatterats i årtionden. I många år har handling uteblivit medan ansvariga bråkat om ifall de verkligen är människan som åstadkommer jordens uppvärmning eller om det inte bara handlar om naturliga variationer vi inte kan göra något åt.
För första gången verkar det nu finnas en enighet om att människan åtminstone snabbar på klimatförändringen. Främsta tecknet på det är att numera även ekonomer kräver handling. Då är det allvar.
Extremväder kostar
Det kostar pengar att göra något åt uppvärmningen. Men det är inte heller billigt att låta bli. Extremvädret som blir allt vanligare kostar stora summor.
Kostnaden för översvämningarna i Thailand 2011 ligger på 140 miljarder kronor. Orkanen Katharina i USA kostade 875 miljarder. Förra årets storm Sandy beräknas gå på över 400 miljarder.
Enorma kostnader som kanske går att svälja av en världsekonomi i högkonjunktur men som blir svåra att klara av när depression lurar runt hörnet.
För de ansvariga handlar det hela tiden om en avvägning.
Ska de göra de kostsamma investeringar som krävs och försöka förhindra att extremvädret ökar i frekvens eller hoppas på det bästa och ta smällen när kostnaderna väl dyker upp?
Hittills är det mest det senare som gällt.
Nödrop
Att resistensen mot antibiotika ökar är inte heller någon nyhet. Forskare har slängt ur sig nödrop under ett antal år om att stoppa överutskrivningen av antibiotika och öka insatserna på forskning. Ändå hamnar frågan inte överst på dagordningen. Det finns inga årliga toppmöten där världens ledare samlas för att diskutera hur vi ska få nya mediciner som fungerar i framtiden.
Nu lyfter World Economic Forum upp "hälsovårdshybris" - en övertro på de medicinska framsteg som uppnåtts - som den största risken för 2013. Där kommer den säkert att ligga i flera år utan att särskilt mycket händer.
Den deprimerande slutsatsen när man läser WEF-rapporten är att vi i de flesta fall vet vad som krävs för att möta de värsta hoten men att vi inte är beredda att agera i tid.
Uppoffringar
Likt en villaägare som inte bryr sig om att laga taket förrän der rasat in är världen inte beredd att ta kostnaderna eller göra de uppoffringar som krävs.
Åtminstone tror våra politiker att majoriteten av medborgarna inte är beredda att göra det.
Ett kraftfullare agerande krävs men för få med makt vågar.
Folken är svåra att byta ut men behovet av modigare och mer framsynta ledare är skriande. Personer som är mer intresserade av att lösa problem än att bli omvalda.