Ställ KRAV på nyårets kalasbord

Visste ni att man faktiskt kan duka upp ett helt jul- eller nyårsbord med ekologiskt producerade läckerheter – från sillen och nubben, över ost och bröd, lax och skinka till ris à la Malta, godiset och kaffet!

Den auktoriserade så kallade Krav-märkningen med sina miljö- och etikregler – som från början mest handlade om gröna idealisters morötter – kan nu erbjuda ett brett sortiment med mer än tre tusen olika varor. Från en blygsam start 1985 är drygt tre tusen lantbrukare anslutna. Plus 590 butiker, 580 livsmedelsfabriker och 225 restauranger.

Marknaden för ekologiska livsmedel växer snabbt, globalt med cirka 20 procent per år sedan 1995, i Sverige med 30 procent.

Nio av tio svenskar känner till Kravprodukterna och allt fler köper hem dem. Trots att priset är något högre. Och trots att media ibland gör rena nidbilder av ekologiskt jordbruk.

Krav är förstås inte allena saliggörande. Och de flesta ”vanliga” bönder i vårt land håller god kvalitet, både vad gäller konsumenten och miljön. Ändå är Kravmärkningen ett bra signalsystem. En pådrivare i arbetet för sundare matproduktion, på minst fyra sätt:

l Krav-bonden får inte använda kemiska bekämpningsmedel. Viktigt, eftersom ny forskning visar att giftrester från bland annat jordbruket i åratal flutit in i somliga kommuners dricksvatten, ibland i koncentrationer som överstiger EU:s gränsvärden.

l Bonden måste producera 70 procent av grovfodret till djuren på sin egen gård. Resultat: den negativa specialiseringen i djur- respektive växtgårdar börjar brytas, vi får på sikt bättre balans mellan djur och åkerareal och därför mindre risk för läckage av överflödig stallgödsel till åar och kusthav. Ett recept mot algblomning, syrgasförlust och fiskdöd.

l Marken berikas med mer mikroliv och högre mullhalt, allt enligt en stor jämförande undersökning vid Sveriges Lantbruksuniversitet 2001.

l Djuren mår bra, korna har till exempel ofta bättre juverhälsa än andra nöt. Kravdjur får – trots illasinnade rykten om motsatsen – behandlas av veterinär med vanliga mediciner. Men inte i förebyggande syfte utan bara när de visar tydliga tecken på att vara sjuka.

Det finns ett antal hundra miljoner kronor i årligt stöd för bönder som vill ”ställa om” till ekologisk produktion. Nödvändiga slantar om riksdagens mål, 20 procent ekoodlad åker 2005, ska kunna uppfyllas. Ändå rör det sig tyvärr bara om 5–10 procent av EU:s totala jordbruksstöd till Sverige.

Våren 2003 kan bli avgörande när Sverige och andra länder nu kräver att Unionens otympliga och bisarra jordbrukspolitik förändras – för att snarast premiera miljö- och landsbygdsutveckling, djuromsorg och öppet landskap. Samtidigt bör vår nya jordbruks- och konsumentminister på hemmaplan gå emot finansdepartementets experter och kämpa för halverad moms på ekologiska livsmedel, förslagsvis i vårbudgeten.

Många kommuner upphandlar numera Kravmat till skolorna, till exempel i Västra Götalandsregionen med dess spännande Närekoprojekt. Det är glädjande. Men vi kan alla bidra. Varför inte i bokstavlig mening ställa Krav – redan på nyårshelgens kalasbord.