Natos svar: Hit men inte längre

Flygbevakning över Baltikum, skepp i Östersjön och Medelhavet och utökade styrkor på marken.

Nato trappar upp sin militära närvaro som ett svar på eskalerande oroligheter i Ukraina.

Budskapet är tydligt, menar experter: Om Ryssland går in i Lettland blir det krig.

Pressen på Ryssland ökar. Och nu markerar Nato.

Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen gick under onsdagen ut i ett pressmeddelande där han uppmanar Ryssland att sluta skapa instabilitet i Ukraina, dra tillbaka sina trupper från den ukrainska gränsen och ta tydligt avstånd från de proryska styrkorna.

Fogh Rasmussen skriver i pressmeddelandet att Nato planerar att trappa upp sin närvaro i regionen genom flygbevakning över Baltikum och skepp som placeras i Östersjön, östra Medelhavet och på andra platser där det behövs.

"Vi kommer att ha fler plan i luften, fler skepp på vattnet och mer beredskap på land" sa han.

Möte imorgon

Enligt uttalandet ska Natos försvarsplaner omvärderas och förstärkas. Och åtgärderna implementeras direkt.

"Fler åtgärder kommer att sättas in, om nödvändigt, de kommande veckorna och månaderna”, sa Anders Fogh Rasmussen.

Nato ville under onsdagen inte kommentera exakt hur många soldater, flygplan och skepp som ska ingå i insatsen.

På skärtorsdagen träffas USA, Ukraina och Ryssland i Genève för att diskutera situationen i Ukraina.

Nato vill markera

En ytterligare upptrappning från Natos sida kan leda till ett mer spänt militärt läge mellan länderna, tror Kristian Gerner, professor i historia vid Lunds universitet.

– Nato vill markera och säga: nu är det allvar. Men det är mer en defensiv åtgärd än en upptrappning. Nu hänger det på Putins reaktion, säger han.

Anledningen till att man lägger sig i Östersjön är närheten till Baltikum, menar han.

– Den svaga länken i Natos system är Lettland, där finns en stor rysk minoritet. Genom att placera sig där vill man visa att man inte kommer att acceptera ett övertagande i Baltikum. Budskapet är tydligt: Om Ryssland går in i Lettland blir det krig, säger Kristian Gerner.

Men man placerar inga skepp i Svarta havet?

– Nej, och det tror jag är medvetet. Man vill visa att man har accepterat att Ryssland har tagit över Krimhalvön. Att placera skepp i Svarta havet skulle vara en mycket tydligare provokation.

Sverige har skrivit på ett så kallad solidaritetsavtal med Baltikum. Det innebär att Sverige inte får stå passivt om Lettland utsätts för en attack från Ryssland.

– Säkerhetsläget blir betydligt mer spänt, det är uppenbart. Vi måste vara på vår vakt. Inför Ukraina hade vi ingen skyldighet att gå in och bistå militärt, men när det gäller Lettland kan vi bli tvungna att hjälpa till, säger Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker på totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Hamn på Gotland

Hur en sådan insats skulle se ut är svårt att säga i dagsläget, menar han.

– Det troligaste är att vi kommer att behöva öppna upp våra territorium för övningar. Det är möjligt att Nato kommer att vilja använda Gotland som hamn ibland men när de patrullerar kommer de vilja hålla sig i närheten av Baltikum, det är där riskerna finns.

Kan Natos utspel provocera Putin ytterligare?

– Kanske. Men han har redan betett sig så provokativt att det verkar inte ha så stort betydelse. Det hade varit värre om man inte gjorde någonting, det hade sänt signalen att Ryssland hade fria händer.