Barack Obama – obefläckad favorit

”En säker bluffare vid pokerbordet”

Barack Obama ligger nu, med knapp marginal, bäst till för att bli demokratisk presidentkandidat i höst.

TT har synat aspiranten. En klasskamrat från New York intygar att det är svårt att hitta något negativt.

Vass under basketkorgen och en säker bluffare vid pokerbordet, är två omdömen som återkommer när kollegor och kamrater talar om den privata sidan av Barack Obama.

Och en sällsynt god talare, tycker de flesta. Så även den demokratiska utmanaren Hillary Clinton, som hävdar att valet dem emellan handlar om ”tal eller lösningar”.

Testade droger

In i toppolitiken tog han sig med ett tal på demokraternas konvent i Boston 2004.

– Det finns inget liberalt Amerika och konservativt Amerika; det som finns är Amerikas förenta stater, var en nyckelpassage.

Det har hyllats som ett av de bästa talen i USA sedan president JohnF Kennedys dagar.

Negativa bloggare lyfter gärna fram åren på en indonesisk skola med muslimska barn, hans muslimska farfar och ateist till far. Och att han i sena tonår testade droger, som kokain och marijuana.

Men drogerna tog den uttalat kristne Obama avstånd från redan i 20-årsåldern. Röker gör han dock – eller nästan i alla fall. Det ska enligt de initierade ha gått åt en hel del nikotintuggummin under kampanjen hittills.

– Jag tror det är svårt att hitta någon som känner Obama och som har något negativt att säga om honom, säger konsulten Timothy Todreas, som pluggade med Obama i New York i början av 1980-talet.

– När Obama skrev uppsatser handlade det inte om att få bra betyg. Han skrev sina uppsatser för att bidra till forskningsområdet. Det var ovanligt. Det är inte många studenter som klarar av det.

Vita män

Obama imponerade redan då. Fast det var svårt att förutse att han skulle bedriva kampanj på denna nivå 25 år senare, enligt Todreas, själv före detta rådgivare till senator John Kerry, demokraternas presidentkandidat 2004.

– På den tiden, och helt intill nyligen, har ju politiken i USA dominerats av vita män. Så även om han besatt alla de rätta egenskaperna slog det mig aldrig då, att han skulle kunna bli president.

För svensk del skulle Obama i Vita huset innebära utrikes- och handelspolitiska förändringar. En militär reträtt från Irak och förutsättningslösa samtal med Iran, Nordkorea och Syrien står på programmet.

Handelspolitiskt befarar handelsminister Ewa Björling (m) att han eller huvudrivalen Hillary Clinton väljer protektionism, med tullar och handelshinder, för att skydda inhemska jobb och industrin i USA. Det skulle slå mot svensk export.

– Han är ganska oprövad i de här frågorna. Men han har inte heller uttalat något tydligt frihandelsstöd, säger hon.

Läget i valprocessen

Primärvalsprocessen i USA, inne på nionde veckan, har nu nått Wisconsin och Hawaii. Det var just i Stillahavsdelstaten Hawaii, för drygt 46 år sedan, som aspiranten Barack Obama föddes.

Hawaii väntas bli ännu en fjäder i hatten för Obama, som vunnit alla val sedan dödläget mot huvudrivalen Hillary Clinton på supertisdagen den 5 februari, då nomineringsval hölls i nästan halva USA.

För att nå presidentvalet den 4 november, troligen mot republikanen John McCain, krävs dock att Obama klarar sig hyggligt i Texas och Ohio den 4 mars eller i Pennsylvania i slutet av april.

En majoritet av Hawaiis 20 delegater väntas hamna på Obamas sida på demokraternas konvent i Denver i augusti. Men de försvinner i mängden. Wisconsin skickar 74 delegater och där är läget mer oklart.

För att vinna demokraternas kandidatur behövs totalt 2025 delegater. Hittills har Obama stöd av 1302 och Clinton av 1235, inklusive så kallade superdelegater, enligt Realclearpolitics.

Joakim Goksör/TT