Du kan nog inte föreställa dig hur mycket du kommer att gråta, Daniel
Uppdaterad 2011-11-02 | Publicerad 2011-08-17
”De ser förjävliga ut när de kommer ut, det ska du veta”, berättade en vän för mig när det beräknade datumet för min dotters förlossning började närma sig. ”Blåa och jävliga”, fortsatte han och berättade sedan att förlossningen av hans första barn sannolikt var det häftigaste han varit med om.
Och jag kan inte annat än att skicka vidare den visdomen till dig Daniel – tillsammans med ett stort grattis förstås – för min vän hade sannerligen rätt. När min dotter stack fram sitt lilla huvud var det betydligt blåare än jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Och då hade jag ändå tittat på Barnmorskorna på tv, som ett slags förberedelse.
Den mest omvälvande känslan kom när jag höll henne för första gången. Ingen hade lyckats få mig att förstå hur känslosamt det skulle vara – att ha vad som nyss varit en nio månader lång fantasi andandes mot sitt bröst. Inte heller hade någon berättat att jag skulle gråta nästan varje gång jag hade henne i famnen, under flera veckors tid. Du kan nog inte föreställa dig hur mycket du kommer att gråta, Daniel. Men det är tufft att gråta.
Antagligen kommer Victoria att få höra betydligt mer förberedelsesnack än du. Inte för att hon behöver det mer, men för att så ser den bistra verkligheten ut. Det snackas väldigt mycket om moderskänslor, men nästan ingenting om faderskänslor. Men tro inte för en sekund att det betyder att de inte finns. Bli inte förvånad när alla dina sinnen plötsligt skärps, och du börjar betrakta starka ljud, lukter och synintryck som rena överlevnadshot.
Du ska också veta att du är precis lika väl lämpad som Victoria att ta hand om barnet. Allt annat är skitsnack. Kanske kommer du att känna dig lite utanför i början, med all amning och så, men det kan du kompensera för. Du kan se till att du blir chef över blöjbytena och att du är den som går upp på natten och bär fram det hungriga barnet till sin mamma.
Och försumma aldrig ett tillfälle att lägga dig på rygg på soffan, med bebisen på magen. Hud mot hud under en filt, och upplev den mest intensiva känslan av närhet som finns.
Genusbegreppet är också viktigt. Jag har varit mån om att min dotter ska bli bemött som vem som helst, och inte bli behandlad som en prinsessa bara för att hon är tjej.
Men just på den punkten, om du skulle få en dotter Daniel, har jag inga råd att ge dig.