Maga-republikanerna – Trumps lojala krigare

Röda basebollkepsar, Trumpflaggor och en oändlig lojalitet till expresidenten. De Trumptrogna så kallade Maga-republikanerna är en omskriven falang.

Men hur stor del av partiet utgör de – och vad tror de på utöver sin ledare?

”Make America Great Again” (ungefär Gör Amerika stort igen). Donald Trumps slogan blev världskänd genom USA:s valrörelse 2016. Under hans presidenttid, och i synnerhet vid det dramatiska maktskiftet i januari 2021, blev så kallade Maga-republikaner och deras röda kepsar synonyma med djupt lojala Trumpanhängare.

– De är beredda att stödja honom tills jorden går under eller solen faller ner, konstaterar Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Drake University i Iowa, för TT.

Begreppet Maga-republikan hörs om och om igen i den pågående primärvalsrörelsen. Den sittande presidenten Joe Biden pekar ut gruppen som ett hot mot demokratin, med hänvisning till den dödliga stormningen av kongressen 2021 där Maga-banderoller förekom i stor mängd.

Donald Trump å sin sida kallar dem ”fantastiska patrioter”. Han har lovat benåda majoriteten av de Maga-anhängare som dömts för Kapitoliumattacken.

Högljudd minoritet

Maga-republikaner som TT mött är ofta debattlystna och öppna med sin övertygelse. Många har trädgårdar fyllda av Trumpflaggor, bilar med dekaler och kläder från expresidentens webbshop.

Men trots att de kanske märks mest utgör Maga-anhängarna inte en majoritet av Republikanerna: Totalt mellan 40 och 50 procent av partiets väljare identifierar sig som Maga-sympatisörer, skriver The Washington Post med hänvisning till flera opinionsmätningar. Dennis Goldford bedömer att de är aningen färre, omkring 35 procent nationellt, men högljudda.

– Trump har utnyttjat och kapitaliserat på den enorma mängd ilska och rädsla som bubblar i USA. Här har alltid funnits spänningar mellan exempelvis storstad och landsbygd, men under hans tid har de blivit värre, säger Goldford.

Många Maga-anhängare är bokstavstrogna Trumpanhängare. De tror förhållandevis blint på Donald Trumps politik och utspel, bland dem de falska påståendena om fusk under presidentvalet 2020. En stor andel är ilskna vita arbetare i glesbygd som känner sig förbisprungna av globaliseringen. Mätningar visar att Maga-republikaner i högre grad är väckelsekristna, konservativa och vaccinskeptiska än övriga republikaner. 61 procent av dem säger att de ”inte alls” är oroliga över brottsåtalen mot Trump, enligt en mätning som Monmouth University gjorde i fjol.

Rättar in sig i led?

De resterande republikanerna då? Goldford delar in dem i tre grupper:

– Dels finns ”Never Trumpers”, republikaner som (representanthusledamoten) Liz Cheney som avskyr Trump och aldrig skulle rösta på honom. De utgör bara omkring 10–12 procent av partiet, säger han.

De övriga är antingen sådana som Mitch McConnell, minoritetsledaren i senaten, som inte gillar Trump men står ut med honom på grund av löften om exempelvis skattesänkningar eller tillsättningar av konservativa domare. Och så finns det väljare som, likt Texassenatorn Ted Cruz, inte tycker om expresidenten men fruktar att gå emot honom.

– Antingen är de rädda för honom eller så gillar de något han levererar, sammanfattar Goldford.

Den sistnämnda två grupperna kommer sannolikt ställa sig bakom Trump om han utses till presidentkandidat vid konventet i sommar – om än med viss motvillighet. Redan nu säger 62 procent av de republikanska väljarna att de vill se expresidenten som kandidat, enligt Real Clear Politics sammanställning.

Maga-basen är dock Trumps kapital och säkerhet, den skyddar honom mot alltför hårda attacker från partikamrater och kollegor. Kritiker påpekar ofta att expresidenten inte ansträngt sig för att utvidga sin väljarbas, men i nuläget är det tveksamt om han behöver det.

Ändrades i grunden

Republikanerna var ett splittrat parti redan före Donald Trumps intåg på den politiska arenan. Då talades om tre falanger: de värdekonservativa, för vilka frågor som abort och samkönade äktenskap är viktiga; de grundlagstrogna, med stark koppling till Tea Party-rörelsen; samt ”Rockefellerrepublikanerna” som strävar efter låga skatter och avregleringar. Gemensamt för samtliga var att de förordade liten statsapparat och stor individuell frihet.

Med tv-personligheten och affärsmannen Trumps entré förändrades partiet i grunden, både vad det gäller retorik och den mer isolationistiska, Amerika först-inriktningen. Republikaner från alla tre falanger drogs till Trump, lockades av hans agenda eller persona. Kompromissvilliga, mittenorienterade republikaner som senatorerna John McCain och Mitt Romney blev en sällsynthet – vilket även kom att prägla väljarbasen.

I ett USA där befolkningens sympatier är ganska jämnt fördelade mellan Republikanerna och Demokraterna räcker det dock inte med stöd från det egna lägret för att vinna ett presidentval. De oberoende mittenväljarna i vågmästarstaterna är ett måste. Det vet Donald Trump. Men ändå ekar hans kampanj Maga-retorik, när den ber om bidrag för att tampas mot ”ohederliga” Joe Biden som påstås förstöra USA med ”socialism och öppna gränser”.

Locka demokrater?

Frågan är om det hjälper eller stjälper Trump. Skulle Demokraterna i själva verket kunna locka över tveksamma republikanska väljare i höst?

– Njae, säger Dennis Goldford.

– Demokraterna har blivit ett parti som associeras med kvinnofrågor och sexuella minoriteter. De har inte klurat ut hur de ska ta tillbaka de vita arbetarna, de som Republikanerna lockar med en kulturkrigsstrategi.