Kan omvärlden bryta våldsspiralen i Haiti?

Morden skenar och koleran hotar. När omvärlden ingriper i helvetesspiralen Haiti igen – efter katastrofala misslyckanden – väcks ändå ett uns hopp hos desperata invånare.

– Det är som att Gud har hört Haitis böner, säger haitiern Wensley Johnson.

Det finns inget rent vatten på Haiti. När regnsäsongen kommer översvämmas städerna av brun sörja, där sopor och sjukdomar forslas runt.

Kriminella gäng har tagit kontroll över stora delar av landet med extremt våld. Fler än 2 500 människor har mördats bara i år och ett hundratusental har drivits från sina hem.

Det är då, när de världsliga makterna sviker, som Wensley Johnson tycker sig se en högre makt gripa in.

– Och nu skickar han hjälp, säger 40-åringen till nyhetsbyrån AP i den haitiska huvudstaden Port-au-Prince.

Den arbetslöse Johnson flydde sin bostad tidigare i år när gängmedlemmar plundrade hans lilla samhälle. Han har skickat barnen till släkt på landsbygden.

– Stabilitet är nyckeln för att alla ska kunna återgå till sina vanliga sysslor.

Dåliga minnen

En styrka under kenyansk ledning kommer att komma till Haiti för att försöka bekämpa gängvåldet, sedan FN:s säkerhetsråd gav klartecken för ett nytt ingripande tidigare i oktober.

Det betecknas inte som en fredsbevarande insats. Den långvariga FN-insatsen Minustah (2004–17) följdes dels av anklagelser om sexuella övergrepp. Dels bedöms nepalesiska FN-soldater ha fört med sig kolera till Haiti.

Den storskaliga epidemin orsakade närmare 10 000 dödsfall när den härjade i rasmassorna av en än större katastrof: den enorma jordbävningen i januari samma år där fler än 200 000 människor omkom.

– Det (ett ingripande) väcker dåliga minnen i Haiti, säger den 60-årige läraren Jean-Pierre Elie till AP, men han är likväl positiv till den nya insatsen, eftersom det är ”outhärdligt att bo i Haiti” i dag.

Elie tvivlar, likt många haitier, på den inhemska polisens förmåga. En del invånare har samlat sig i medborgargarden och tagit till vapen mot gängen.

Som Sundsvall

I oktober förra året bröt kolera ut på nytt, i de gängkontrollerade slumkvarteren i Cité Soleil (Solstaden) i Port-au-Prince. Det utbredda våldet har i många fall omöjliggjort vårdinsatser.

– Även om vi har mindre kolera i dag så är det miljontals människor som inte har tillgång till vård, eller rent vatten. Risken för kolerasjukdomar är väldigt hög, säger Läkare utan gränsers (MSF) insatschef i landet, Jean-Baptiste Marion, till TT.

Organisationen förbereder sig inför stundande regnsäsong, där nya utbrott kan ta fart. För att sätta det senaste utbrottet i proportion har Marion tittat på kartan.

– Det var 50 000 människor som drabbades av sjukdomen senast, som om hela Sundsvall i Sverige skulle drabbas.

När det gäller den kommande insatsen tyglar MSF-chefen sina förhoppningar.

– Vi har ett vardagsläge som såklart inte är hållbart, och som inte lär förbättras på kort sikt. Det avgörande för oss är att alla som är här och ger humanitär hjälp ska kunna undgå att bli inblandade, säger han.

Tillräckligt?

Haitis regering vädjade redan för ett år sedan till det internationella samfundet om hjälp. I slutänden tog Kenya täten med ett löfte om att skicka åtminstone 1 000 poliser, med ekonomisk uppbackning från USA.

Analytiker ifrågasätter om styrkan blir tillräckligt stor och om den har kompetens för urbana eldstrider i ett främmande land. Till det kommer språkförbistring och det faktum att Kenyas poliser återkommande anklagas för övervåld.

– Allt som görs kortsiktigt kommer alldeles uppenbart att falla samman om man inte löser de politiska problemen, säger Robert Fatton, amerikansk Haitikännare vid University of Virginia, till AFP.

Jean-Baptiste Marion vid MSF efterlyser också ett bredare tänk:

– Vid sidan av den säkerhetsmässiga insatsen är det väldigt viktigt att det sker en storskalig humanitär insats, men den diskussionen hörs inte.