Torka bäddar för naturkatastrof i slow motion

Fyra millimeter lång sätter den krokben för klimatmål och orsakar skador för miljardbelopp. Nu varnar forskare för ett katastrofscenario med granbarkborrarna om sommaren fortsätter på det inslagna spåret.

Det började sommaren 2018. Samtidigt som butikerna tömdes på fläktar och skogar brann fick en liten skalbagge sällsynt goda förutsättningar att föröka sig – och döda granar.

Utbrottet av granbarkborrar som började då pågår än. Om torkan håller i sig kan det nå nya nivåer i sommar.

– Fortsätter det så här riskerar det att bli ett katastrofscenario, säger Martin Schroeder, professor i skogsentomologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Han menar att utbrottet som pågått sedan 2018 saknar motstycke.

– Vi har haft sex utbrott av granbarkborre i Sverige sedan början av 1960-talet och det som pågår nu svarar för 70 procent av den totala volymen dödade granar. Det är exceptionellt.

”Omfattande skador oavsett”

Enligt SMHI är det för tidigt att förutspå om värmen och torkan håller i sig. Vädret är den viktigaste faktorn för hur stora angreppen blir, enligt forskarna.

– Men eftersom vi börjar med en hög populationsnivå kan vi räkna med omfattande skador oavsett väder. Men exakt hur stora skadorna blir återstår att se, säger Mats Jonsell, forskare i skogsentomologi vid SLU.

Ett angrepp gör det svårare att nå klimatmålen. De dödade granarna slutar att suga upp koldioxid från atmosfären, och när de avverkas och bränns, eller multnar naturligt, frigörs kolet som finns lagrat i träet.

Samtidigt talar det mesta för att skador av granbarkborrar ökar i klimatförändringarnas spår när somrarna blir hetare och torrare. Även mildare vintrar med mindre tjäle i marken ökar risken för stormfällda träd där barkborren kan föröka sig.

Fler syskonkullar

Varför hetta och torka gör det lilla krypet så framgångsrikt är forskarna inte säkra på. Varje höst sedan 2018 ger sig Martin Schroeder ut i skogen för att karva loss barkprover från döda granar. Där letar han spår som avslöjar hur många granbarkborrar som gått loss på varje träd: hanar som först gnagt sig in och honor som sedan borrat gångar för äggen.

Forskningsresultaten pekar på att det krävs färre granbarkborrar för att ta kål på en gran som försvagats av torka. Därmed klarar de att döda fler granar.

– De hinner även lägga fler kullar per sommar när det är varmt och torkan gör att de lättare hittar material att föröka sig i, säger Schroeder.

Sedan utbrottets start 2018 har cirka 32 miljoner kubikmeter gran dödats av insekten, till ett värde av 14 miljarder kronor enligt Skogsstyrelsens beräkningar.

Samtidigt har utvecklingen inom det moderna skogsbruket bäddat för barkborrens framfart. Hyggen som fyllts med enformiga granplanteringar gynnar den lilla skalbaggen när granarna vuxit upp, enligt Mats Jonsell.

– Man har planterat så oerhört mycket gran eftersom det ger bra brädor och pappersmassa. Men nu börjar man bli mer tveksam till om det är så klokt, säger han.

Ett smörgåsbord

Mitt i eländet har granbarkborren också vissa positiva effekter.

Den döda veden – en bristvara i den modernt brukade skogen – blir ett smörgåsbord för hundratals djur- och växtarter varav flera är rödlistade. Även om angripna träd ska avlägsnas för att minska risken för spridning så kan det vara svårt att hinna plocka bort allt.

En stor del av den biologiska mångfalden gynnas på så vis av utbrottet som kallats ”en naturkatastrof i slow motion”.

– Många arter har evolverat fram egenskaper som gör att de kan utnyttja katastrofer som skogsbränder eller insektsangrepp, till exempel praktbaggar som gynnas av solvarma döda träd, säger Jonsell.