Mänskliga faktorn oftast bakom jaktolyckor

helskärm

Den mänskliga faktorn är den vanligaste orsaken till dödliga jaktolyckor – antingen att vapnet hanteras olämpligt eller att en människa förväxlas med ett djur.

– Det ligger hos människan helt enkelt, säger forskaren Mensura Junuzovic.

Hon har granskat alla de 48 dödliga jaktolyckor som inträffade under åren 1983–2008. I de allra flesta fallen var de som dödades själva jägare.

– Det som är mycket tragiskt vid de här olyckorna är att en del av dem har varit goda vänner eller familj. Allmänt är det oerhört tragiska händelser.

Ungefär hälften av de dödliga olyckorna skedde i samband med älgjakt och då var den vanligaste orsaken att en människa misstagits för ett djur.

Erfarna och säkra

– Om man ska sammanfatta forskningen sedan 50-talet och framåt så har man sett att de som är inblandade är erfarna, säkra och ansedda som goda jägare av andra. De har varit hundra procent säkra på att de har sett vilt när de har skjutit, säger Johan Bergström, som nyligen var expertvittne i en rättegång mot en jägare i Helsingborgs tingsrätt.

Enkelt uttryckt kan man säga att jägarens tidigare erfarenheter och förväntningar lurar hjärnan.

– Om vi vet att i det här området eller den här tiden på dygnet brukar det vara en viss typ av vilt, så kommer vi att förvänta oss det.

Hjärnan kan alltså luras att fylla i luckorna i en diffus bild så att man ser fel.

Forskning visar också att med mångårig erfarenhet av jakt, utan att ha varit med om en jaktolycka, blir man alltmer trygg med att det inte kommer att hända i framtiden heller.

– Detta ser vi i flera högriskbranscher och det är därför viktigt att träna oväntade och oönskade scenarier som vi vet uppkommer mycket sällan, säger Johan Bergström, docent i risk och säkerhet vid Lunds universitet.

Laddat vapen

Sett till samtliga jaktrelaterade vådaskjutningar är olämplig vapenhantering den gemensamma nämnaren, visar Mensura Junuzovic i sin avhandling.

– Det innebär allt möjligt, till exempel att man förflyttar sig med laddat vapen oavsett om det är säkrat eller osäkrat. När man halkar och trillar händer de här sakerna, till exempel när folk ska gå ner från jakttorn, när de klättrar över stängsel eller ska gå in i eller ut ur en bil på väg till eller från jaktområdet, säger hon.

En enkät som hon gjort bland 1 000 jägare (varav hälften svarade) visade att ungefär en fjärdedel varit med om olika incidenter som mycket sällan ledde till personskada.

– Jägarna rapporterade olämplig vapenhantering som vanligaste orsak till dessa incidenter och föreslog förebyggande insatser som säker vapenhantering, mer träning och ingen alkohol under jakt.

Färre vådaskjutningar

Trots att sådana incidenter förekommer tyder statistiken på att de dödliga jaktolyckorna blir allt färre. Under 1983–2008 inträffade i snitt 1,9 dödliga vådaskjutningar vid jakt per år.

Efter 2008 finns inga säkra siffror, eftersom Socialstyrelsens dödsorsaksregister utgår från vapenslag, inte relationen till jakt. Under 2013–2017 avled fem människor efter skott av gevär, hagelbössa eller tyngre vapen – men i de siffrorna räknas även icke jaktrelaterade skott in.

– Det verkar som att det fortsätter att minska, säger Mensura Junuzovic.