Regeringen hejdar sig om könskirurgi för unga

helskärm

Regeringen ville sänka åldersgränsen och låta 15-åringar operera könet utan förälderns medgivande. Men lagförslaget fick hård kritik – och nu vill regeringen tänka över saken och utreda frågan igen.

"Det var ovanligt stark kritik, den tar jag och regeringen på stort allvar. Nu agerar vi för att inhämta kunskap för att kunna gå vidare med frågan," säger socialminister Lena Hallengren (S) i en skriftlig kommentar till TT.

Uppdraget att utreda igen går till Socialstyrelsen som ska analysera om den föreslagna åldersgränsen på 15 år är lämplig eller inte.

Det var förra hösten som dåvarande socialminister Annika Strandhäll (S) och kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) presenterade ett förslag med flera förändringar i olika lagar gällande transpersoner. Bland annat ville regeringen sänka åldersgränsen för operation av könet från 18 till 15 år. Det skulle inte heller vara något krav att föräldrarna sade ja.

Förslaget fick dock under remissrundan kritik från flera håll, bland annat avstyrkte Statens medicinsk-etiska råd (Smer) och Karolinska universitetssjukhuset.

Dömde ut

Lagrådet dömde ut lagrådsremissen och krävde att beredningen skulle göras om – och ifrågasatte även om delar av förslagen är förenliga med Europakonventionen.

Antalet barn och unga som söker vård för könsdysfori har ökat explosionsartat de senaste åren, framför allt gäller det unga flickor. Mellan åren 2013 och 2016 ökade exempelvis antalet fall i Stockholm från 24 till 197.

Ökningen har tolkats som ett resultat av ett öppnare samhälle och att tillgången till vård förbättrats. Men på senare tid har både läkare och föräldrar till barn med så kallad plötslig könsdysfori varnat för att behandlingen är experimentell och ges alltför lättvindigt.

Mår mycket dåligt

Anledningen till att ny lagstiftning anses behövas är att transpersoner är en av de grupper som mår sämst i samhället. Särskilt svår är situationen för unga transpersoner där en relativt stor andel övervägt att ta sitt liv.

Socialstyrelsen ska även se över regeringens förslag om att socialnämnden ska ha rätt att besluta om att ändra ett barns juridiska kön, i fall där vårdnadshavarna är oense. Dessutom ska myndigheten uppdatera sitt kunskapsstöd för barn och ungdomar med könsdysfori och där framhålls särskilt att man ska ta tillvara barnens och deras föräldrars egna erfarenheter.

Socialstyrelsen ska vara klar med genomgången av de förslag som fanns i den kritiserade lagrådsremissen till den 31 mars nästa år. Myndigheten får också i uppdrag att se över kunskapsstödet som vägleder i vården av barn och ungdomar med könsdysfori. Erfarenheter som vårdsökande och deras närstående har av vård, utredningar och uppföljning ska tas tillvara. Det uppdraget ska vara klart till den 31 maj 2022.