Federley (C) accepterar minskat jordbruksstöd

Centerpartiets toppkandidat i EU-valet accepterar en neddragning av jordbruksstödet. Det trots att svenska lantbrukare kan gå miste hundratals miljoner kronor i EU-medel per år.

– Men allt kan inte finansieras via landsbygden, säger Fredrick Federley.

Det blev en krysskamp i valet till EU-parlamentet 2014. Fredrik Federley blev Centerpartiets enda EU-parlamentariker, trots att han stod som tredje namn.

De senaste fem åren har han vigt åt att utveckla handeln med utsläppsrätter, se till att unionen får en strängare antibiotikaanvändning samt ett bättre djurskydd.

När nu ytterligare en mandatperiod kan bli verklighet står klimatet och miljön fortsatt högst upp på prioritetslistan.

– Klarar vi inte det så klarar vi inte matförsörjningen, vår hälsa och den massdöd som håller på att på riktigt ta fart nu, säger Federley och förklarar att det finns flera olika sätt för en EU-parlamentariker att arbeta på.

– Dels ska mycket av klimatpolitiken ses över 2023 – de bitar som rör energi och hur vi ska få mer grön el till exempel. Dels ska vi också se till att det blir ännu dyrare att släppa ut koldioxid.

Nej till koldioxidskatt

Någon gemensam koldioxidskatt är det däremot inte tal om. I stället vill Federley ytterligare skärpa handeln med utsläppsrätter, så att avtalet till exempel inkluderar fler sektorer.

I samma stund som EU får en eller flera skattebaser blir medlemsländerna underordnade den europeiska unionen, fortsätter han.

Och resonemanget är detsamma vad gäller många av de förslag som flera svenska partier står bakom.

– Moderaterna och Kristdemokraterna vill skicka upp åklagarväsendet på europeisk nivå. Vänstern vill gärna ha en social pelare och ett par partier tycker att det är bra med gemensamma skatter, säger Federley.

– Det är ju en hel stat man beskriver och det säger vi nej till.

Centerpartisten är också tveksam till att skärpa unionens nuvarande klimatmål, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent fram till 2030 jämfört med nivåerna 1990.

– Vi jobbade för högre mål än det som blev, men hit är var vi kom och de kan vi inte gå in och skärpa av olika skäl.

– Om det skulle bli en revision av det så kommer vi såklart att driva en så hård linje det bara går. Men om man sätter mål och sedan ändrar det ett par år senare, då undergräver man förtroendet för målen i sin helhet.

Mindre jordbruksstöd

Den gemensamma jordbrukspolitiken är ett av EU:s äldsta politikområden, och landbygden ligger varmt om Centerpartiets hjärta.

Men när Storbritannien kapar bandet med unionen lämnar de ett hål i kassan efter sig – och många anser nu att jordbruksstödet bör minskas.

EU-kommissionens förslag innebär hundratals miljoner kronor mindre i EU-medel per år för svenska lantbrukare.

Centerpartiets ledare Annie Lööf har sagt till DN att partiet inte ser någon anledning att börja skära i stödet. Men Federley ger ett annat besked:

– Alla behöver vara återhållsamma i ekonomin, och vi accepterar den neddragning som kommissionen föreslagit, säger han.

– Samtidigt säger vi att alla de saker man önskar sig i övrigt inte bara kan finansieras av landsbygden – det är då jag börjar protestera.

Fler avtal med afrikanska länder

En annan känslig fråga är den om migrationen. EU-parlamentet har enats om sin ståndpunkt, men förhandlingarna om en gemensam europeisk asylpolitik har gått i lås i ministerrådet då medlemsländerna inte kan komma överens.

För att få en kontroll över migrationen tror därför Federley att EU måste ingå fler avtal med utomeuropeiska länder, trots att han i grunden är kritisk till det.

– Vi är till exempel tveksamma till avtalet med Turkiet då unionen gett Erdogan, som går i en mycket obehaglig riktning, nyckeln till stabiliteten i Europa.

– Men så länge vi inte har en gemensam migrationspolitik så kommer det att vara alternativet som en majoritet ställer sig bakom.

Många svenskar tror att det är skärpningen av den nationella lagstiftningen som gjort att inflödet av asylsökande och migranter minskat, men så är det inte, fortsätter han.

– Nej, det är avtalet med Turkiet samt avtal och samarbetet med Libyen som gör det.