Lantligt kök i Leksand – förenar gammalt och nytt

"Vårt kök är rena ljusterapin"

helskärm

Hon tycker om vitt, men vill också ha färgklickar som lyser upp.

– Jag gillar det lite ruffigt, lite lantligt, säger Gunilla Olofsson.

På Grimgården blev den inglasade verandan ljus matplats när köket byggdes ut.

helskärm

Äldsta delen av Grimgården, eller Grimens som den ursprungligen heter, är från tidigt 1800-tal. Gunilla och Mats Olofsson köpte huset 1986 för att ha till sommarboende. De trivdes bra i Leksandsbyn Berg, eller ”Bars” som infödingarna säger, så bra att de för några år sedan flyttade hit.

Inredning och textil är två av Gunillas stora intressen. Förra årets julmarknad i den timrade ladan på gården gav mersmak och Gunilla öppnade en gårdsbutik under sommaren. Och julmarknad, det blir det i år igen.

–?Det var bara på försök. Kanske var det nyhetens behag, men det kom mycket folk, säger Gunilla Olofsson som laddade för försäljning genom att binda enriskransar, koka marmelad, sy kuddar, måla tavlor och fynda möbler på blocket som hon och Mats målade om.

Syr inredningsdetaljer

Makarnas intressen avspeglar sig naturligtvis i hemmet. Gunilla Olofsson har alltid sytt, både kläder och inredningsdetaljer. På köksön ligger nu mönstret till en masdräkt. Första barnbarnet, lillprinsen Tage, tre år, har redan växt ur två sockendräkter.

Ursprungligen är huset en parstuga, numera utbyggd åt tre håll. Köket med den murade spisen hör till den ursprungliga stugan, därom vittnar de breda brädorna i taket som hålls uppe av handsmidda spikar. Det gamla köket har skarvats ihop med det som tidigare var en inglasad veranda, numera utbyggd rymmer den ett generöst matbord.

Rev rubb och stubb

–?Allting gick väldigt snabbt när vi byggde om, en påsk rev vi ur rubb och stubb, och påsken därpå var vi klara, säger Gunilla Olofsson som tyckte om vitt redan för 40 år sedan, när hon och maken Mats inredde sin första lägenhet i Västerås.

–?På den tiden fanns det inte ens vita tapeter. Men det minimalistiska är inget för mig, jag vill lätta upp med träytor och lite färg, säger Gunilla.

Gården sluttar ner mot Insjöhållet. Vyn är vid och vacker och köket ljust, trots att det är en mulen dag.

–?Det är som naturlig ljusterapi. Vi är mycket i köket, vi har ofta folk här, många vänner finns ju kvar i Västerås, säger Gunilla.

Text: Ragna Fahlander

Foto: Kjell Jansson