Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Hildegard, Magnhild

Breivik tog kommandot

Publicerad 2011-08-15

Visade polisen exakt hur han utförde massakern – funderade på att ta sitt eget liv på Utøya

Anders Behring Breivik visade ingen ånger under vallningen på Utøya.

Men han är inte helt oberörd av massakern och nu framkommer det att han övervägde att ta sitt eget liv.

– Men en liten stund innan han greps slog han bort tanken och fortsatte vandringen på ön, säger hans advokat Geir Lippestad.

Anders Behring Breivik, 32, vallades i över åtta timmar på Utøya i lördags. Anledningen var att polisen ville få honom att minnas fler detaljer om hur det gick till när han sköt ihjäl 69 personer på ön.

I skottsäker väst, fastspänd i sele och koppel, vallades han runt strängt bevakad av mängder med beväpnade poliser. Flera nya detaljer framkom och allt dokumenterades med videokamera.

”Det kändes overkligt”

Åklagaren Pål Fredrik Hjort-Kraby var med under hela rekonstruktionen.

– Det kändes overkligt, mer vill jag inte säga om det, säger han till VG.

Att genomföra vallningen bara tre veckor efter terrorattacken var inget enkelt beslut. Det handlade om säkerhet, om risken att Breivik skulle skada sig själv och om känslorna det skulle väcka hos anhöriga och överlevande.

– Men den sammanlagda bedömningen var att det skulle hjälpa även dem att få veta så mycket som möjligt av vad som hände, sa Pål Fredrik Hjort-Kraby vid en presskonferens i Oslo på söndagen.

Breivik tog kommandot

Så fort Breivik gick i land på Utøya tog han kommandot. Polisen lät 32-åringen bestämma själv hur han ville gå under vallningen.

Och Breivik tog dem under åtta timmar från plats till plats på lägerön, där han på lite mer än en timme dödade 69 personer, mest barn och ungdomar.

Breivik hade inte svårt att hitta, utan tycktes minnas väl hur han hade gått under massakern den 22 juli.

Han visade heller inga tecken på ånger.

– Han var inte oberörd över att vara tillbaka, men han visade inga tecken på att ångra handlingarna, säger Hjort-Kraby.

Polisen var mycket angelägen om att få Breivik att beskriva offren så detaljerat som möjligt. Hur de såg ut, vad för slags kläder de hade.

– Han beskriver om det var en man eller en kvinna, vilken kroppsform och längd de hade och vad de hade på sig. Han minns inte alla, men han var tydlig med att han kommer ihåg några av dem, säger advokaten Geir Lippestad till VG.

Breivik ska ha kommit ihåg och beskrivit ett tiotal av sina offer.

Övervägde självmord

Lippestad berättar att hans klient under resan ut till Utøya i lördags flera gånger upprepade att han hade funderat på att avbryta skjutningen, men att han ansåg att massakern var nödvändig.

– Han säger att de första skotten var svåra och att hela hans kropp sa nej. Men han gjorde det ändå och det gick så småningom på autopilot, säger Lippestad till Adresseavisa.

Breivik var nära att begå självmord.

– Han övervägde att ta sitt eget liv, men en liten stund innan han greps slog han bort det och fortsatte vandringen på ön.

Hade med sig granater

Med sig till Utøya hade Breivik två vapen, en pistol 9 mm Glock och ett halvautomatiskt gevär av typen Ruger M14. Men han hade även med sig rökgranater till ön, skriver norska tidningen Dagbladet. Vid ett tillfälle slängde han en granat mot huvudhuset på Utøya, i ett försök att få alla människor som gömde sig där att springa ut.

Men rökgranaten ska ha missat huset.

”Framstår som oberörd”

Breivik har förhörts i över 50 timmar. Han har varit samarbetsvillig och minns flera mord.

– Han kommer ihåg relativt många. För mig som försvarare känns det som om han pratar på autopilot. Det låter som att han pratar om en bok han har läst. Han framstår som oberörd av det han berättar, säger Lippestad till Adresseavisa.

Psykiatern och experten på gärningsmannaprofiler Ulf Åsgård är inte förvånad över Breiviks brist på ånger.

– Min bedömning är att han är svårt personlighetsstörd. Den här mannen är på många sätt helt unik. Han kommer aldrig att ångra sig. Klart han kan bli påverkad av isoleringen och visa känslor som ilska och stolthet, men inte ånger.