Efter kräftlarmet – Livsmedelsverket: Frossa på
Publicerad 2022-08-15
Svenska kräftor har höga halter av farliga PFAS-kemikalier.
Men enligt Livsmedelsverket är det ingen fara att frossa under kräftsäsongen – tvärtom:
– Det är bara att passa på och njuta, säger toxikologen Sabina Litens Karlsson.
Kräfttestet 2022: "Ganska blandat i förpackningarna när det gäller kvalité"Tre till sex kräftor per vecka – fler kan du inte äta för att klara riktvärdet för mängden farliga PFAS-kemikalier för en vuxen person.
Det visar kräftestet som researchföretaget Testfakta genomfört. De har analyserat åtta fabrikat av kräftor, färska eller djupfrysta, som säljs i svenska butiker.
– I praktiken bör man alltså enligt riktvärdet inte äta mer än en handfull svenska kräftor på skivan. Det är ett resultat som manar till eftertanke, säger Torbjörn Synnerdahl, projektsansvarig på laboratoriet Eurofins, i ett pressmeddelande.
PFAS är samlingsnamnet för en grupp kemikalier som finns bland annat i kosmetika, stekpannor, regnkläder och skor. I vissa fall finns de även i dricksvattnet.
Kemikalierna har kopplats samman med leverskador, rubbningar i sköldkörteln och sämre immunförsvar hos barn.
Experten: Några kräftskivor ingen fara
Men kräftälskare kan vara lugna. Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket, ser inte att frossandet är i fara.
– Det här är en risk om man äter tre till sex kräftor varje vecka under hela sin livstid, säger hon.
– Man äter kräftor två, tre gånger per år, sedan äter man det inte någon mer gång. Så det är bara att passa på och njuta.
Enligt Testfakta är nivåerna av PFAS betydligt högre i svenska kräftor än i de importerade.
– Utifrån detta test kan man inte säga att svenska kräftor generellt har högre halter. PFAS är ett miljöproblem över hela jordklotet, säger Sabina Litens Karlsson.
Fisk är främsta källan till kemikalierna.
– För att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen är det bra att variera sitt intag av fisk och skaldjur, både vad gäller sort och ursprung.
Kan förbjudas
PFAS-ämnena har inte funnits i vår natur särskilt länge, inte som dioxiner och PCB, förklarar Sabina Litens Karlsson. Det är svårt att säga var de kommer ifrån – det varierar från ställe till ställe.
– Det kan vara att räddningstjänsten har varit på en plats och släckt bränder med brandskum innehållande PFAS, eller så kan det vara utsläpp från industrier.
Det pågår mycket arbete för att reglera PFAS-ämnena. Enligt ett förslag från Livsmedelsverket ska till exempel halterna i dricksvattnet minskas kraftigt, från 100 till 4 nanogram per liter.
– Man håller också på att få till ett förbud för hela gruppen av PFAS-ämnen, så att utsläpp till miljön ska minska. Det vore positivt med ett förbud, tycker jag.