Därför gick Norden mot strömmen i EU-valet

helskärm

Konservativa och ytterhögerpartier går starkt i Europa. Den socialdemokratiska gruppen, gröna gruppen och vänstergruppen backar alla i EU-parlamentet.

Men i Norden skördar de rödgröna framgångar.

– En ganska massiv majoritet är positiv till EU-medlemskapet i de här länderna, säger statsvetaren Marie Demker.

En rödgrön våg träder fram i de nordiska länderna i EU-valet. I Sverige går både S, MP och V framåt medan SD backar för första gången. I Finland får Vänsterförbundet två nya mandat, och i Danmark blir Socialistisk Folkeparti störst bland väljarna.

Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon jämför framför allt valresultaten i Norden med resultaten i Frankrike och Tyskland, där ytterhögerpartierna Nationell samling och AFD har stor framgång.

Enligt henne finns det tre förklaringar till att de nordiska länderna sticker ut.

– Dels är det en dagordningseffekt. Frågor om klimat och miljö har varit högt uppe på de här väljarnas dagordning, vilket skiljer sig från Tyskland och Frankrike, säger hon och fortsätter:

– Samtidigt har dessa frågor funnits där också, men då har det varit en negativ mobilisering. Man uppfattar att EU bestämmer saker och ting som begränsar det egna lantbruket och den egna industrin.

EU-positiv opinion

En andra förklaring är en EU-positiv opinion i de nordiska medlemsländerna, menar Demker.

– En ganska massiv majoritet är positiv till EU-medlemskapet i de här länderna, vilket också skiljer sig från Tyskland och Frankrike.

Demker understryker att nordiska väljare som står till vänster om mitten i dag är mer positiva till EU-samarbetet än väljare till höger om mitten.

– Det är en förändring, under många år var det tvärtom. Där ser man också en anledning till att rödgröna har vind i seglen.

Lägre valdeltagande en faktor

Den sista förklaringen som Demker ser till den rödgröna vågen i de nordiska länderna handlar om valdeltagande. I Sverige sjönk valdeltagandet jämfört med 2019, när det senaste EU-valet hölls.

– Det har alltid varit svårt för SD att få sina väljare att gå till valurnorna, medan mobiliseringen är väldigt hög bland personer i storstäder, med hög utbildning som är EU-positiva. Så i Sverige förlorade SD på att valdeltagande sjönk.

En hypotes till att Sverigedemokraterna och Sannfinländarna backar i valet kan enligt Demker bero på att båda partierna utgör en del av regeringsunderlaget.

– Det gör att det inte blir en lika självklar proteströst att rösta på dessa partier. I Tyskland och Frankrike står partierna höger om höger utanför regeringsmakten och har inget inflytande. De blir då naturliga objekt för att protestera mot regeringspolitiken.