Utredaren: Så kan polisen stoppa koranbränningar
Publicerad 2024-07-05 10.12
En ny utredning ska göra det möjligt för polisen att stoppa koranbränningar.
Men varken utredaren eller justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att det handlar om någon ny hädelselag.
– Reglerna som föreslås, oavsett på vilken nivå man lägger sig, är generellt utformade, säger justitieministern.
På fredagen tog regeringen emot en utredning om Sveriges säkerhet vid allmänna sammankomster.
Anledningen till att utredningen tillsattes var att hotet mot Sverige ökat i och med de koranbränningar som genomfördes i Sverige förra året.
– Sedan förra sommaren har hoten mot den inre säkerheten fortsatt, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på pressträffen i samband med att utredningen överlämnas.
Den nya utredningen föreslår i olika alternativ för polisen att agera när det är fara för landets säkerhet med hänvisning till Sveriges säkerhet.
Ett alternativ är att polisen ska kunna säga blankt nej till sammankomster som hotar Sveriges säkerhet.
Ett annat alternativ är att polisen kan säga nej till sammankomster som har ett visst innehåll, till exempel koranbränningar, som kan hota rikets säkerhet.
En ny hädelselag?
Regeringens särskilda utredare Mattias Larsson vill inte veta av att det skulle handla om någon förhandscensur från polisens håll.
– Polisen ska inte bedöma innehållet av ditt yttrande, däremot kan man ju ha synpunkter på hur och var och i vilket sammanhang som det kommer att framföras. Det är en förhandsbedömning av vad man tänker göra, men inte en förhandsbedömning av innehållet, säger Mattias Larsson.
Anledningen till att säkerhetsläget i Sverige försämrades radikalt förra året var hot från islamistiska våldsbejakande rörelser.
Detta efter att desinformationskampanjer riktats mot Sverige samtidigt som flera koranbränningar utfördes i Sverige.
Sannolikt är alltså att liknande bränningar kan komma att förbjudas. Detta eftersom hotnivån mot Sverige fortsatt är hög.
Men Mattias Larsson anser inte att de nya reglerna i praktiken skulle innebära en ny hädelselag i Sverige.
– Utredningens förslag är bredare än så. Det står ingenstans i utredningens förslag att det ska handla om koranbränningar som är exempel som lett till stor kontroverser. Lagstiftningen är tänkt att kunna ta hand om samhällsutvecklingen och även ta hand om nya företeelser som vållar kontrovers, säger han.
Inte heller Gunnar Strömmer ser på förslagen som fröet till en ny hädelselag, trots att det alltså främst har handlat om gärningar som riktats mot islam som vållat diskussionen om nya ordningsregler vid demonstrationer och allmänna sammankomster.
– Min ingång har varit att inte göra sådana ändringar som tar sikte på i praktiken vissa yttranden och att de aldrig ska få yttras alldeles oavsett tidpunkt, format eller innehåll, säger justitieministern.
Hoten kommer från islamistiska rörelser, är det inte naivt att tro att det uttryck mot islam kommer att träffas av detta?
– Om man ser på sammanhanget som utredningen har tillsatts i så var det just att hotet från den våldsbejakande islamistiska miljön ökade som drev fram den höjda terrorhotnivån under förra året. Det är klart att det är en del av verkligheten här.
– Men jag vill ta fasta på att reglerna som föreslås, oavsett på vilken nivå man lägger sig, är generellt utformade.
”Får betydelse för säkerhetsläget i Sverige”
Ett tredje alternativ i utredningen ger polisen fler möjligheter att bestämma om tid och plats för sammankomsterna.
Utredaren föreslår också att en utlänning inte får anordna eller delta i en allmän sammankomst om personen har fått en dom om utvisning.
Ett annat alternativ som förs fram i utredningen är att en demonstration som bryter mot de regler som polisen satt upp för sammankomsten ska kunna upplösas av polisen även om det inte är oordning på platsen, enligt förslaget.
– Jag tror att det får betydelse för säkerhetsläget i Sverige om man använder den möjligheten, säger Mattias Larsson.
Att förslagen i någon mån innebär en inskränkning av yttrandefriheten tillstår Mattias Larsson.
– De händelserna som skedde förra året ledde till upplopp, attacker på ambassader och kanske till och med att svenska medborgare mördades i Bryssel, säger han.
– Det finns andra intressen i vågskålen, nämligen behovet av att skydda människors liv och säkerhet. Debatten blir alldeles för ensidig om man bara tar hänsyn till yttrandefriheten, fortsätter han.
De nya reglerna kan införas tidigast den 1 juli 2025. Innan dess ska förslagen ut på remissrunda och Gunnar Strömmer vill inte i dag inte säga vilka alternativ som regeringen förordar.
S säger nej – regeringen kan köras över
Socialdemokraterna ville utreda förbud av koranbränningar, men det sa regeringen nej till.
Partiets rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi säger att partiet inte ställer sig bakom några av alternativen i utredningen och står fast vid att man istället bör förbjuda koranbränningar.
Det kan göras genom att ändra reglerna kring hets mot folkgrupp och en sådan ändring skulle ha mindre effekt på yttrande- och demonstrationsfriheten, enligt partiet.
– Med utredningens förslag blir det i stället att genom att uttrycka hot om våld så kan man påverka tillståndsgivningen. Det är allvarligt. Särskilt när vi vet att det finns främmande makter som vill begränsa yttrandefriheten och demonstrationsfriheten i Sverige, säger Ardalan Shekarabi.
Enligt Ardalan Shekarabi saknar regeringen också parlamentariskt stöd för ändringarna i enlighet med utredningen.
Sverigedemokraterna har tidigare gjort klart att man inte vill se några ändringar i stil med de som har debatterats.
Partiets ordförande i justitieutskottet, Richard Jomshof, skriver i en kommentar till Aftonbladet att SD inte kommer att ställa sig bakom lagändringar som de i Danmark, där koranbränningar nu är förbjudna.
– Vi står upp för svensk yttrandefrihet i alla lägen och kommer aldrig acceptera att islamister tillåts sätta gränser för vad vi har rätt att säga och göra här i Sverige. Nu återstår att diskutera frågan med regeringen kring hur man avser gå vidare, skriver Jomshof vidare.