Nytt fynd: Stenig botten runt Estonia

Statens haverikommission bekräftar för TT att botten runt Estonias vrak inte enbart består av lös sand.

Samtidigt har undersökningen upptäckt att bogrampen lossnat från ena gångjärnet och lämnat en fri infart till bildäck.

Bakgrunden till undersökningarna är de uppgifter om hål i Estonias styrbordssida som visades i en tv-dokumentär i höstas.

Det har tidigare spekulerats kring om skadorna uppstod när fartyget slog i botten, något som bedömts vara osannolikt då botten består av lös sand. Men nu bekräftar Statens haverikommission att så inte enbart är fallet.

– Det finns sten och fast botten i närheten av fartyget. Om det kan kopplas till skadorna är inte klart, säger utredningsordförande Jonas Bäckstrand ombord på forskningsfartyget Electra af Askö vid förlisningsplatsen.

Han vill inte dra några slutsatser, men framhåller att skadorna kan ha orsakats av att fartyget slagit i något av de hårdare partierna.

– Vi fortsätter arbetet på plats. Det här är en förstudie. Senare kommer vi att planera vidare utredningar.

helskärm

Bogrampen har lossnat

På måndagen bekräftade den estniska haverikommissionens chef René Arikas för TT att två tidigare okända sprickor hittats i fartyget. Den bekräftelsen kan inte Jonas Bäckstrand ge.

Han uppger att bogrampen, som finns placerad bakom bogvisiret, har lossnat. Där rampen tidigare satt finns nu en öppning till färjans bildäck.

Rolf Sörman, överlevare från katastrofen 1994 och anhörigrepresentant, är också ombord på fartyget som gör undersökningarna.

– Bogrampen är sned men i princip helt nere, från att ha varit öppen 60 centimeter vid undersökningar som gjorts av Jutta Rabe och JAIC. Den är inte helt lös men hänger i ett gångjärn på sidan. Det är fri infart till bildäck, säger han.

helskärm

Sörman nämner den diskussion som fördes efter katastrofen om att Estonia kunde ha fraktat militärt gods vid förlisningstillfället. Han tycker det faktum att bogrampen lossnat väcker nya frågor. Samtidigt kan det finnas en helt naturlig förklaring.

– Det har i och för sig gått 27 år. Det som krävs är en ordentlig undersökning. Man tog ju upp bogvisiret och man skulle behöva ta upp bogrampen också. Det är svårt att göra undersökningar under vatten, säger Rolf Sörman.

Gällande bottenförhållandena har Sörman ingen tydlig bild av vad undersökningen visat men han bekräftar att botten består av såväl hårt packad lera som steniga partier.

Enligt Jonas Bäckstrand diskuterar man nu om man bör undersöka vraket inifrån.

– Nu förs diskussioner i vilken mån vi ser ett behov av gå in i båten. Det behöver vara relevant om vi ska gå in, av respekt för gravfriden, säger han.

Undersöka inifrån

Att undersöka vraket inifrån har tidigare varit förenat med svårigheter och risker, då det har krävts ett ingrepp för att ta sig in. Nu är förhållandena annorlunda, enligt den svenska haverikommissionen.

– Det här öppnar en möjlighet att undersöka förhållandena på bildäck, säger Bäckstrand.

Upptäckten gjordes med svepsonar (undervattensradar) under tisdagen och bekräftades med kamera på onsdagen.

Utredningsmyndigheterna i Estland och Sverige genomför en förstudie på olycksplatsen mellan 8 och 18 juli 2021.