”Går vi invandrare och röstar kan vi vända valet”

Nivette Dawod

St Louis, Missouri. När republikanske guvernörskandidaten Eric Greitens började sälja fejkade IS-jaktlicenser fick många muslimer i St Louis nog av retoriken.

Nu hoppas de kunna tippa över vågmästarstaten Missouri till Hillary Clintons fördel.

– Går alla vi invandrare och röstar kan vi absolut vända valet, säger Dzemal Bijedic, 32.

Dzemal Bijedic har en unik ställning i St Louis. Han jobbar som en slags polispastor, police chaplain på engelska, och möter dagligen människor som på olika sätt behöver hans hjälp och stöd.

Det var i jobbet som han insåg att de nyanlända syriska flyktingarna i St Louis behövde mer hjälp än vad delstaten kunde ge dem.

– Jag var ute på ett polisärende, vi hade fått samtal om ett bråk i ett hem. När jag kom ut därifrån närmade sig en bosnier jag känner och berättade om en syrisk familj i närheten som behövde hjälp. Jag knackade på hos dem, använde den lilla arabiska jag kan och en översättningsapp i telefonen, och fick veta att familjen hade två små sjuka barn och inte en enda möbel i hemmet.

Bijedic vet hur det är att komma som flykting till USA.

– Du får statligt stöd i fyra månader, sedan får du klara dig själv, säger han.

70 000 bosniska muslimer i St Louis

Hans familj kom till USA 1996 via FN:s flyktingkvot efter att ha flytt striderna i hemstaden Trebinje i nuvarande Bosnien-Hercegovina, fastnat i självständighetskriget i Kroatien och sedan sökt lyckan i Tyskland utan framgång.

Dzemal Bijedic skrev på sin Facebooksida om den syriska familjen och lyckades nå ut. Det bor mellan 50 000 och 70 000 bosniska muslimer i St Louis, vilket gör gruppen till den största bosniska diasporagruppen utanför Balkan. Förutom dem bor också en betydande grupp från Kosovo i St Louis.

Donationerna strömmade in. Till en början kunde Dzemal Bijedic samla prylarna i en av moskérna i St Louis som han går till.

När vi möts åtta månader efter det första Facebookinlägget är det i hans egenstartade voluntärorganisation ”House of goods” lokaler, där allt från fryst kyckling och blöjor till kläder och leksaker har samlats ihop.

Två år sedan Brown sköts ihjäl

Dit kommer den som vill och kan och lämnar saker som familjer kan tänkas behöva. Sedan delas det ut, gratis, till den som behöver.

– Det är inte bara syriska flyktingar som behöver de här sakerna. Jag var i Ferguson när protesterna pågick och såg många hemlösa, eller fattiga familjer där bara en förälder jobbar och ska försörja hela familjen på en minimilön, säger Dzemal Bijedic.

I städerna St Louis och Ferguson pågår flera kamper samtidigt.

Det har nu gått två år sedan den 18-årige afroamerikanen Michael Brown sköts ihjäl av polis i området Canfield Green i Ferguson. Händelsen utreddes av både en federal jury och justitiedepartementet, som båda drog slutsatsen att polisen inte begått något brott. Båda besluten ledde till landsomfattande protester mot polisvåld mot svarta, och ytterligare en utredning av justitiedepartementet visade det många afroamerikaner i delstaten vetat länge: det förekom omfattande rasism inom poliskåren. Framförallt visade det sig genom att poliser stoppade övervägande afroamerikaner för trafikförseelser och gav dem böter efter böter, visade rapporten.

Kallas ”Lilla Bosnien”

– Jag var den där unga afroamerikanen som var nervös när jag körde sent på natten. Det fanns gator där vi visste att vi skulle bli stoppade om vi körde där, vi undvek de gatorna som pesten, sa demokratpolitikern Wesley Bell i Ferguson när han bestämde sig för att kandidera i lokalvalet förra året.

Men samtidigt som Ferguson fick världens medieuppmärksamhet var det rasistiska systemet ännu djupare rotat i St Louis-området enligt rapporten.

Samtidigt som protesterna mot polisvåld efter Michael Brown-skjutningen pågick också protester för att få fler poliser i det södra St Louisområdet Bevo Mill, också kallat "Lilla Bosnien", efter att en bosnier mördats av en grupp ynglingar. Rasmotsättningarna blev tydliga när det visade sig att de misstänkta ungdomarna var afroamerikaner och av latinamerikansk börd, fastän polisen upprepade att man inte misstänkte att mordet var ett hatbrott.

Dzemal Bijedic märker fortfarande av rasmotsättningarna och pressen på polisen. Han tror att han är den ende polispastorn som är muslim i hela Missouri, vilket gör att många med samma bakgrund gärna vänder sig till honom.

Jaktlicens på muslimer

– När något händer i ett invandrartätt område blir jag ofta uppringd. Jag säger att jag inte kan lösa alla problem, men jag kan alltid försöka. Det kallas kommunikation. Jag menar, det finns bra poliser och dåliga poliser. Många har dömt ut polisen efter Ferguson, men vi är inte alla likadana. Det är samma med muslimer, det finns goda och dåliga. Vi är en stor grupp muslimer som volontärjobbar nu, och vi hjälper icke-muslimer också.

Dzemal Bijedic säger att han har blivit kallad terrorist "alldeles för många gånger" på grund av sin muslimska tro. Han är trött på det, och han tror att många ungdomar känner likadant inför presidentvalet den 8 november.

När den republikanske guvernörskandidaten och före detta Navy Sealsoldaten Eric Greitens började sälja fejkade IS-jaktlicenser som del av sin valkampanj fick många muslimer nog, säger Bijedic.

– Vi muslimer blir dömda utifrån några galna människor som kallar sig muslimer. Hur förklarar man för ett barn att det inte är omtyckt på grund av sin religion?

Han har hjälpt många invandrare, inte bara bosnier, att registrera sig för att rösta det här valet, berättar han. Många av dem har svårt att smälta att det republikanska partiet har representanter som tycks hata muslimer så innerligt.

– Donald Trump sprider så mycket hat. Många av oss som kommit som flyktingar kommer att protestera mot den bild han målar upp av muslimer och flyktingar. Jag tror att många invandrare kommer att rösta mot Trump i det här valet, och då kommer det att bli demokraterna som vinner, säger Dzemal Bijedic.

En annan St Louis-bo, Akif Cogo, samlar en stor del av det bosniska samhället i intresseorganisationen St Louis Bosnians och har räknat ut att om mellan 10 000 och 15 000 röstregistrerade bosnier röstar på en och samma kandidat så kan de påverka vågmästarstaten Missouri. Han hoppas på att det blir Hillary Clinton som får statens 10 elektorsröster. Månaderna före valet har Clinton och Trump legat jämnt i Missouri, just nu leder Trump något, enligt sajten FiveThirtyEight.

– Det bosniska samhället kommer att spela en viktig roll i kommande val. Jag tror att vi kommer att kunna påverka presidentvalet, säger Akif Cogo till frilansjournalisten Ryan Schuessler, som är uppvuxen i St Louis och skrivit omfattande om det bosniska samhället.

Bosnierna har redan avgjort val

Varken religion eller etnisk bakgrund registreras i röstningsprocessen, så det är svårt att veta exakt hur många bosnisk-amerikaner som är röstberättigade i St Louis, men uppgifter från ledare inom det bosniska samhället gör gällande att tusentals i gruppen registrerat sig för att rösta de senaste två åren, troligtvis för att många barn till bosnier som kom till St Louis under 1990-talet nu kommit upp i röstberättigad ålder.

Faktum är att bosnierna redan tros ha avgjort ett val i Missouri på det vis Akif Cogo hoppas ska ske i presidentvalet.

För två år sedan besökte den lokale demokratpolitikern Steve Senger gruppen frekvent och översatte sitt kampanjmaterial till bosniska, till skillnad från sin republikanske motkandidat. Senger vann med knappt 2000 röster i St Louis lokalval.

Ibro Tucakovic, som är St Louis första bosnier att ställa upp i lokalvalet tror att också många äldre räds Trumps retorik:

– De är rädda och arga för de har sett liknande hatretorik förut. De har upplevt det direkt och sett vad det kan göra mot familjer och med ett land, säger han till Public Radio International.

Men det finns också grupper från Balkanområdet som stöttar Donald Trump. Samtidigt som flera av de som protesterat i Ferguson och St Louis gjorde detsamma vid ett Trumpmöte i mars möttes de av Missouribor som krävde att Trump blir USA:s nästa president.

Och på republikanernas konvent i Cleveland, Ohio i somras syntes en man som bar på en "Make Serbia great again"-keps, en blinkning till Trumps kampanj som har mottot "Make America great again".

"Clinton räddade regionen"

I augusti, samtidigt som USA:s vice president Joe Biden besökte Belgrad i Serbien, ledde den tidigare krigsbrottsmisstänkte Vojislav Seselj en marsch där ultranationalistiska Serbiska Radikala partiet uppmanade serbisk-amerikaner att rösta på Donald Trump, enligt Reuters. Seselj uppgav att det var Trumps stöd till Ryssland som fick honom att uppmana sina landsmän i USA att rösta republikanskt.

I förra veckan publicerade en serbisk tidning en artikel där Donald Trump bad om ursäkt för Natointerventionen i Serbien under kriget. Intervjun ska ha genomförts med hjälp av den serbisk-amerikanske skådisen och presidentaspiranten Vladimir Rajcic som bor i Chicago.

När uppgifterna började ifrågasättas, och Trumpkampanjen sa att man aldrig gjort någon intervju med tidningen, var Rajcics reaktion att det hela var en attack på de över 350 000 serber som bor i Chicago, som han hoppas röstar på Trump:

– Någon tyckte visst inte om att Trump sagt "jag ber om ursäkt till det serbiska folket", sa han enligt Buzzfeed.

Både bosnisk- och kosovo-amerikaner i St Louis ser annorlunda på den USA-ledda Natoinvasionen mot Serbien, något som också lär påverka hur de röstar i november.

– Jag menar, Bill Clinton räddade i princip hela regionen. Tror du att folk bara glömmer sådant? Hon delar ju hans namn, säger 22-åriga Greta Morina om Hillary Clinton till Public Radio International.

Sannolikhet just nu att bli president:

Clinton: 71,4%   Trump: 28,6%

Hur kan det skilja så mycket fast opinionen är jämn? Klicka här för förklaring.

Källa: FiveThirtyEight 8 nov (baserat på prognos i alla stater).

Sammanställning: Johan Furusjö