Aftonbladet främsta nyhetskällan bland Sveriges unga

Hanna: ”Aftonbladet i appen och TV4 nyhetsmorgon på tv:n”

Aftonbladet ligger fortsatt i topp som svenska folkets främsta nyhetskälla – både bland unga och vuxna. Det visar Ungdomsbarometerns senaste kartläggning om unga och vuxna medievanor.

På andra plats kommer Sveriges Television.

Facebook är i dag Aftonbladets – och övriga svenska nyhetsmediers – största konkurrent när det gäller att vara källa till nyheter för unga.

Frågan ställs så här: Vilken eller vilka av dessa svenska aktörer fyller en viktig roll i din nyhetsinhämtning?

Det vanligaste svaret är – Aftonbladet. 

42 procent av unga mellan 15 och 24 år uppger Aftonbladet, och 43 procent av de vuxna mellan 25 och 49 år.

Sveriges television ligger strax efter med 39 respektive 42 procent.

Sen faller siffrorna. TV4 ligger på tredje plats, följt av Sveriges radio, lokala nyhetsmedier, Dagens Nyheter och Expressen.

– Aftonbladet befäster sin position, och når ut brett oavsett ålder – en imponerande bedrift givet både internationell konkurrens och en ung publik som ställer mycket högra krav, säger Peder Gunnarson, mediaexpert på Ungdomsbarometern.

När unga får frågan om vilka varumärken de kommer i kontakt med en vanlig dag finns Aftonbladet med som enda svenska nyhetskälla. Listan i övrigt domineras av utländska aktörer med flera gemensamma nämnare: de har startats de senaste 15 åren, de har mobilen som primär plattform, bygger till stora delar på användargenererat innehåll – och hälften ägs av antingen Google eller Facebook.

Listan ser ut så här:

• Youtube

• Google

• Facebook

• Snapchat

• Spotify

• Instagram

• Messenger

• Netflix

• Aftonbladet

• Wikipedia

Detta är alltså de tio vanligaste medieplattformarna bland unga. 

Aftonbladet må ligga i topp bland svenska nyhetskällor, men utmanas precis som alla svenska nyhetsförmedlare av framförallt två amerikanska jättar. För när frågan ställs mer öppet – Var brukar du ta del av nyheter en typisk dag? – är de ungas första svar inte en svensk nyhetsplattform utan Facebook. 49 procent av unga mellan 15 och 24 år tar del av nyheter på Facebook dagligen, följt av ”svensk nyhetssajt” på 46 procent. Vuxnas lista ser något annorlunda ut: svenska nyhetssajter på första plats, följt av nyhetsprogram på tv och Facebook som trea.

– Sociala mediers ständiga närvaro i vardagen, i kombination med att nyheter ofta sprids genom att andra delar och diskuterar dem, gör dem till ett naturligt nav i ungas nyhetsinhämtning nästan oavsett vilket område det handlar om, säger Peder Gunnarson.

– Frågan är dock hur länge Google och Facebook kan ducka ansvaret för vad publiken möter på deras plattformar, något som bland annat aktualiserats i den amerikanska debatten om rysk valpåverkan.

Så gott som alla aktörer inom mediebranschen har i dag att förhålla sig till rörlig bild online. Det är något, visar Ungdomsbarometern, som efterfrågas bland både yngre och äldre. 66 procent av unga uppger att hälften eller mer av deras nyhetsinhämtning består av rörligt innehåll, tre procentenheter mer än bland vuxna. Men medan vuxna primärt söker sig till svenska tv-kanaler, stavas ungas främsta källor för rörligt nyhetsinnehåll Facebook och Youtube.

När det gäller rörligt nyhetsinnehåll från sex specifika svenska aktörer har SVT en särställning – 74 procent av individerna som kommer i kontakt med nyheter från SVT tar del av rörligt innehåll (till exempel klipp, inslag, reportage och program) från dem minst en gång i veckan. Sportbladet tar andraplatsen, 61 procent, och Aftonbladet tredjeplatsen, 43 procent. DN, Svenska Dagbladet och Expressen noterar lägre nivåer: 13, 21 respektive 29 procent.

Rörlig bild står alltså i fokus under 2018, men samtidigt uppger halva publiken fortfarande att de helst tar del av nyheter genom att läsa dem – en oförändrad siffra jämfört med för två år sedan. Och, visar Ungdomsbarometern, att läsa nyheter är lika populärt hos unga som hos vuxna. I jämförelse är det bara 22 procent som helst tar del av nyheter genom att titta på dem.

– Det kan tyckas anmärkningsvärt att preferenserna inte lutar starkare åt rörligt nyhetsinnehåll, givet de senaste årens tillväxt för onlinevideo. Samtidigt har text naturliga fördelar som video inte har, till exempel att snabbt kunna skumma igenom något. Den stora utmaningen är därför att hitta en balans, där innehållsslagen förstärker och adderar till varandra, snarare än rör till användarupplevelsen, säger Peder Gunnarson.

Kanske kommer du på sikt att möta den här texten som ett videoinslag istället?

Dagens tre rubriker