Stödet för Bolsonaro hotat av Amazonas lågor

helskärm

Samtidigt som han är hårt ansatt på grund av bränderna i Amazonas sviktar stödet för Brasiliens president Jair Bolsonaro. Den kontroversielle ledaren har gjort skäl för smeknamnet "Tropikernas Trump" med sina uppmärksammade uttalanden. Men vem är han och vad driver honom?

Resan mot presidentmakten hade kunnat få ett lika abrupt som våldsamt slut. I september 2018 befinner sig Jair Bolsonaro i staden Juiz de Fora för ett av många kampanjmöten och på tv-bilder från besöket syns hur en stor folkmassa tar sig fram på stadens gator. Presidentkandidaten lyfts upp i luften av sina anhängare samtidigt som han ger tummen upp.

Men plötsligt förvrids presidentkandidatens ansikte i en grimas. Någon skriker och supportrarna börjar skingra sig. En man har lyckats ta sig fram i folkmassan och stuckit en kniv i magen på Bolsonaro. Han skickas akut till sjukhus där läkare senare konstaterar att han förlorat över två liter blod. Allting talar för att presidentvalets favoritkandidat våldsamt satts ur spel, men Bolsonaro kommer tillbaka och vinner valet.

Frispråkig hårding

Ett år senare har han rivit upp det tidigare maktpartiet PT:s arv med rötterna, bråkat med otaliga världsledare och nu senast skickat ut motstridiga signaler om Brasilien kan tänka sig ta emot omvärldens hjälp för att mota bränderna i regnskogen. Jair Bolsonaro har gjort sig känd som en frispråkig hårding som tagit sina erfarenheter från militären med sig in i maktens korridorer.

– Han beundrar verkligen militären och dess disciplin och har talat positivt om den tidigare militärregimen. Att han litar på den märks i regeringen, där många tjänster är innehas av tidigare militärer, säger Mikael Wigell, forskare och Brasilienkännare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

Precis som med Donald Trump tilltalas Jair Bolsonaros väljare av hans vilja att göra upp med maktens elit. Han är också en röst för vita män som anser sig förfördelade i globalismens lotteri.

"Svårt att hålla alla nöjda"

Men väljarna lockas också av hans inställning i flera sakpolitiska frågor, enligt Brasilienkännaren Mikael Wigell. Stödet från jordbrukare är till exempel en direkt konsekvens av hans vilja att exploatera bland annat Amazonas för odlingar, medan arbetarklassen i städerna föredrar hans hårda kriminalpolitik.

– Sedan har han också stöd från de religiösa. Han har en bred men samtidigt väldigt heterogen väljargrupp, vilket gör det svårt för honom att hålla alla nöjda, säger Mikael Wigell.

Bolsonaros förmåga att balansera på en slak lina har prövats även under de senaste dagarna då bränderna i Amazonas blivit en världsnyhet. Opinionen mot vad kritiker ser som en rovdrift i världens största regnskog har växt och världsledare har ställt krav på Brasilien att agera.

Brasiliens rykte på spel?

Bolsonaro har svarat på den ökade internationella pressen genom att bland annat förolämpa den franske presidenten Emmanuel Macrons fru och vägrat ta emot ekonomisk brandhjälp. Det senaste har han backat från, med villkoret att Brasilien själv får bestämma över pengarna.

Kontroversiella uttalanden har varken fått Donald Trump eller Jair Bolsonaros anhängare att dra öronen åt sig. Men bland väljarna i stort har stödet sjunkit. I den senaste mätningen från CNT/MDA uppgav en majoritet, 53,7 procent, att Bolsonaro gör ett dåligt jobb som president. Motsvarande siffra en månad efter tillträdet var 28,2 procent.

Det väljarna ogillar mest är uppluckringen av landets vapenlagar samt nedskärningarna inom skolan. Om även Amazonas-krisen kommer att sätt sina spår i opinionen är för tidigt att säga, men enligt Mikael Wigell har Bolsonaros senaste uppträdande skapat debatt i hemlandet.

– En del ser hur den här krisen kanske inte riktigt gynnar Brasilien och ger landet dåligt rykte. Bland hans anhängare finns det de som tycker att det här är för mycket och att man inte borde stöta sig med omvärlden på det här sättet