Delade meningar om rökförbudet

1 juli införs rökförbud på uteserveringar

PODD: Så fungerar rökförbudet

Lyssna på podden genom att
⬇️ klicka på PLAY-knappen

Lyssna  i iTunes (iPhone)  i Acast  På Spotify

På måndag är det slutrökt på Sveriges uteserveringar. En lag som både upprör och glädjer krogbesökare.

– Jag tycker att den som äger krogen själv ska få bestämma, säger kroggästen Indra Bowen.

En av anledningarna till att riksdagen inför rökförbud på uteserveringar, är för att ”minska den sociala exponeringen för rökningen”. Man vill helt enkelt avnormalisera rökning enligt Folkhälsomyndigheten.

Ole Wikner är feströkare och han är skeptisk till lagen, han tycker att den pekar ut rökare som "sämre människor".

– Jag köper alla dar i veckan att rökning inte är bra och att det finns allergiker men jag tycker att detta blir en väldig hets mot en viss grupp.

Sonja Wikner tycker att man kan lösa problemet genom att visa respekt för varandra i stället för att lagstifta.

– Man behöver inte röka när folk sitter och äter, men man måste få ta vägen någonstans.

Större arbetsbelastning

Branschorganisationen Visita har tidigare uttryckt oro för att lagen ska innebära merjobb för krögarna som nu måste hålla koll på att det inte röks på uteserveringarna. De har också kritiserat att lagändringen sker mitt i sommaren.

Nils Masser är krögare på Nytorget i Stockholm och han tycker att det hade varit bättre om de själva hade fått bestämma och ger exempel på krogar som redan förra sommaren började marknadsföra sig som rökfria alternativ.

– Det finns gott om uteserveringar, vill man som gäst ha rökfria uteserveringar så finns det redan.

Han tror inte att det kommer att bli ett problem för krögarna att få sina gäster att efterleva rökförbudet.

– Svenskar skäms och känner sig obekväma om de röker i närheten av andra. Mina gäster tar redan hänsyn till varandra.

– Om det kommer turister som inte känner till rökförbudet så får vi förklara att det är statens beslut.

Gläds över rökförbudet

Helena Sandberg tycker att det ska bli skönt att slippa cigarettröken.

– Jag tycker att lagen är jättebra och jag tror inte att det hade varit bra om krögarna själva skulle bestämma. Nu kan de peka på att det är en lag som gäller alla.

Hon får medhåll av Åsa-Mi Dähne.

– Nu får krögarna något att luta sig emot. Men det kan nästan bli lite hets, det har jag märkt på arbetsplatser där folk nästan börjat ange varandra om de står utanför rökzonerna.

Fimpar på gatorna

På Folkungagatan på Södermalm ligger krogarna på rad och där jobbar Ferdi Cakici. Han hade helst sluppit rökförbudet.

– Vi städar och ser till att det inte ligger fimpar och skräpar på vår servering, men vem ska hålla rent på gatorna, de är inte mitt ansvar.

– Vi har inga väggar mellan vår uteservering och gatan, det gör ingen skillnad om folk sitter här eller om någon som går förbi röker.

På uteserveringen sitter Hampus Berling och han vet inte riktigt hur lagen kommer att påverka honom än.

– Först tänkte jag att kunde börja med e-cigg i stället, men det får man ju inte heller med den nya lagen.

Hans kompis Indra Bowen tycker inte att staten ska lägga sig i om folk röker.

– Det är väl bra om folk slutar att röka, men jag tycker att krogägarna själva ska få bestämma.

Fakta: Rökförbud på uteserveringar

Här blir det förbjudet att röka:

• Perronger, busshållplatser och taxizoner blir rökfritt. Även andra utomhusområden som är avsedda för resenärer, exempelvis biljettområden och gångbanor i anslutning till spårområdet omfattas av förbudet.
• På uteserveringar utanför restauranger och caféer kommer man inte få röka, inte heller på idrottsanläggningar.
• På lekplatser som allmänheten har tillträde till.
• Vid entréer till lokaler och andra utrymmen som omfattas av rökförbud enligt lagen om tobak och liknande produkter, till exempel entréer till restauranger, järnvägsstationer och lokaler för hälso- och sjukvård.
• Rökförbudet omfattar även e-cigarreter och andra njutningsmedel som till användningssättet liknar rökning, men som inte innehåller tobak. Exempelvis e-cigaretter utan nikotin.

Källa: Folkhälsomyndigheten