Emma har haft covid-19 i 50 dagar - firar med tårta
Smittades av corona på en flygplats
Uppdaterad 2020-05-09 | Publicerad 2020-05-08
I dag är den 50:e dagen Emma Mårtensson, 38, vaknar med huvudvärk, hosta eller tryck över bröstet.
Det firar hon med chokladtårta.
– Jag firar att det måste vara över snart. Det måste vara så, säger hon
På bordet i Emma Mårtenssons, 38, kök i Bälinge utanför Uppsala står det uppdukat för kalas. Tillsammans med sin familj firar hon sitt 50-dagarsjubelium med covid-19.
– Från början var det bara ett skämt. Men sedan tänkte jag att det har varit så mycket tråkigt och inställt, och så mycket kamp, så jag bakade en tårta.
Festen är inte till för att hylla att viruset varit hos henne under så lång tid.
– Jag firar att det måste vara över snart. Det måste vara så.
Smittades på en flygplats
Emma satt på en buss upp mot den franska alpbyn Val D’isère när utrikesdepartementet avrådde från resor till alla länder i världen den 14 mars. Hon vände på klacken och begav sig till flygplatsen i Genève, där hon fick trängas med alla som skulle hem från alperna på en liten yta.
– Det var fullständigt kaos där. Då tänkte jag: jag kommer bli smittad.
Hon var noga med att sprita händerna och hålla avstånd, men det var svårt. Om det var där hon fick covid-19 vet hon inte, men ungefär en vecka senare vaknade hon med feber, huvudvärk och hosta.
50 dagar senare är hon fortfarande inte frisk. Hon isolerade sig i nästan fem veckor, och hade sedan några symptomfria dagar. Glad och frisk återvände hon till sitt jobb som apotekare. Men någon dag senare vaknade hon med hosta igen.
– Och det är jag i dag också, säger hon och tänder ljuset på tårtan.
Orkade inte läsa saga
Det har varit en tuff tid, och stundtals riktigt obehaglig. När Emma någon vecka efter insjuknandet skulle läsa godnattssaga för sina barn orkade hon inte läsa en hel mening, utan var tvungen att pausa i mitten. Den natten blev fruktansvärd. Hon vaknade och hade svårt att andas och visste inte vad som var dröm och verklighet.
– Jag gick upp ur sängen och låste upp ytterdörren, för att ambulansen skulle kunna ta sig in om jag skulle sluta andas. Det var verkligen jättehemskt.
Så illa blev det inte igen. Men Emma har prickat av de flesta symptom som det rapporterats om. Men trots feber, torrhosta, trötthet och huvudvärk har det absolut värsta varit oron.
– Det svåraste har varit att orka härda ut, att orka fortsätta. Man får ju en känsla av att det här aldrig kommer ta slut, jag har glömt hur det känns att vara frisk.
Ensamt att vara sjuk
Ungefär tre veckor in i sjukdomen startade Emma Mårtensson en facebookgrupp för de som har varit sjuka i corona. Där är det många som haft sjukdomen under en längre tid.
– Det känns ganska ensamt att vara sjuk i corona. Det är det enda samhället pratar om, men det är få som vet hur det är att vara sjuk så länge. Då ger det kraft att få diskutera med andra i samma sits.
Det var också i gruppen som hon fick idén om att fira 50-dagarsjubeliumet.
– Man måste försöka skoja till det så gott det går, annars står man ju inte ut.