Klart med nytt industriavtal – facken nöjda

Isabelle Nordström

, 

Niklas Eriksson

Efter en ovanligt lång, krånglig förhandling finns nu ett nytt ”industriavtal”.

För fackens medlemmarna innebär det en löneökning på 2,2 procent.

Fackförbunden var mycket nöjda.

– Det är ett rimligt och bra avtal, säger Anders Ferbe, ordförande i IF Metall.

Det var i sista timmen som fackförbunden och arbetgivarna kom överens om ett nytt så kallat Industriavtal. Vid en pressträff i Stockholm på torsdagskvällen meddelande parterna att man sagt ja till ett avtal som innebär en löneökning på 2,2 procent, varav 0,2 procent sätts av till deltidspensionen.

Ordföranden från de fem industrifacken – GS, IF Metall, Livs, Sveriges Ingenjörer och Unionen – var märkbart glada och upprymda över att kunna lämna det här beskedet.

– Det är ett rimligt och bra avtal, som ger våra medlemmar möjlighet till reallöneökning under den kommande 12-månadersperioden. Det ger en avsättning till förstärkning av avtalspensionen, säger Anders Ferbe, förbundsordförande för IF Metall.

Dessutom kom parterna överens om att arbeta för ett ökat jämställdhets- och arbetsmiljöarbetet.

– Det är viktigt att förbättra jämställdhetsarbetet, inte minst inom industriföretagen som ofta är manligt dominerade, säger Anders Ferbe.

”Avtalet är för dyrt”

Men arbetsgivarorganisationerna var inte lika nöjda. Under pressträffen betonade de att det var alldeles för kraftiga löneökningar och att de gått med på avtalet för att undvika konflikt.

– Det är ett för högt avtal, säger Marie Söderqvist, vd för bransch- och arbetsgivarorganisation för Livsmedelsföretagen.

Hon menar att avtalet att ”urholka den svenska konkurrenskraften”. Marie Söderqvist säger att det är ett av skälen till att arbetsgivarna nu bara gått med på ett ettårsavtal.

– Livsmedelsbranschen är en av världens mest konkurrentutsatta industrier. Varje kostnadsökning i Sverige gör att man löper en risk att företagen väljer att verka utanför Sverige, säger hon.

I måndags kom arbetsgivarorganisationen Industriarbetarna med ett bud med 1,5 procent löneökning på två år. Det sa industrifacken bestämt nej till. Sedan dess har förhandlingarna pågått fram tills torsdagen. Det förra industriavtalet hade slutat gälla vid midnatt om man inte hade kommit överens.

Eftersom avtalet bara gäller i 12 månader är det snart dags att sätta sig vid förhandlingsbordet igen.

– Vi måste försöka att hitta en gemensam grund för hur vi ska sätta svenska lönenivån, säger Marie Söderqvist.

Rörig avtalsrörelse

Det har varit en ovanligt rörig avtalsrörelse än så länge. LO har för första gången på många år inte lyckats få med alla 14 förbund att driva gemensamma lönekrav.

– Det är naturligtvis ett stort misslyckande för LO och för mig som ordförande, sa Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande, tidigare.

Det är också stökigt på flera andra håll, där avtalen löper ut inom kort. Redan nu har två LO-förbund, Målarna och Byggnads, varslat om strejker. Måleriföretagen varslat om så kallad lockout, en stridsåtgärd där arbetsgivaren utestänger de anställda från arbetet.

Industriavtalet påverkar normalt de andra fackförbundens avtalsförhandlingar. Den lönenivå industriavtalet hamnar på blir nämligen ett riktmärke.