Vapen finns det pengar till - men inte mat och filtar
Flyktingtragedin i Syrien blir allt värre
Konflikten i Syrien har fått mer uppmärksamhet än de flesta krig och humanitära katastrofer.
Ändå uteblir hjälpen.
Vissa av skälen är inte särskilt smickrande för omvärlden.
När upproret i Syriens förvandlades från fredliga demonstranter som krävde mer frihet och demokrati till ett regelrätt inbördeskrig hade oppositionen till en början bara enkla vapen. Sedan dess har deras arsenal moderniserats avsevärt. En del av vapnen har stulits från den syriska armén. Men mycket har kommit in via militär hjälp från länder som Saudiarabien och Qatar. Troligen har även USA bidragit.
Till vapen finns det pengar och en vilja att få in dem i landet. För den humanitära hjälpen ser det inte lika ljust ut.
Detta trots att nya rapporter om en allt värre flyktingkatastrof droppar in nästan dagligen.
600 000 syrier befinner sig nu på flykt utomlands. Majoriteten i läger i Turkiet, Libanon och Jordanien. Närmare två miljoner är på flykt inom landet.
Saknas tält och filtar
De värsta vinterstormarna på 20 år har drabbat Syrien. Ändå springer flyktingbarn omkring barfota i plastskor. Det saknas tält, filtar och bränsle. Många har inte mat för dagen.
Normalt är problemet vid internationella katastrofer att lidandet får för lite uppmärksamhet. Så har exempelvis varit fallet med den pågående svälten i södra Sahelregionen.
Utan uppmärksamhet i media inga pengar.
I fallet Syrien går det knappast att skylla på för lite uppmärksamhet. Kriget har under lång tid trängt ända in i medelsvenssons vardagsrum. Ändå fattas det både pengar och möjligheter att få fram hjälpen till den växande skara som behöver den.
Lyssnar man till dem som vet så finns det ett antal skäl till detta.
* Omvärlden har hela tiden räknat med att Assads dagar är räknade och utgått ifrån att diktatorn snart faller. Tyvärr har Assad visat sig vara av segare virke än många anade. Konflikten går snart in på sitt tredje år och ingen omedelbar regimkollaps är i sikte.
Rädda givare
* Givarna är rädda att internationell hjälp ska förlänga Assads tid vid makten. Internationella donatorer litar helt enkelt inte på att hjälpen används på rätt sätt och kommer fram till dem som verkligen behöver den. Ska man distribuera hjälp i regiimkontrollerade områden måste man samarbeta med regimen. Även hjälporganisationer som Syriens Rödahalvmåne genompolitiserade.
Joshua Landis, chef för Centret för Mellanösternstudier vid Oklahoma University hävdar att världens medvetna strategi är att svälta ut regimen vilket inte går utan att man samtidigt svälter hela Syrien. Det handlar helt enkelt om ett val mellan att störta regimen eller föda befolkningen.
*Svårighet att nå fram med hjälpen. En saudisk hjälporganisation samlade in en miljard kronor men chefen hävdar att han ännu inte hittat någon internationell hjälporganisation som kan garantera att hjälpen kommer fram till de behövande.
Vem som kontrollerar vilka områden är flyttande. En gata som ena dagen hålls av regimen kan nästa vara i händerna på oppositionen.
Omvärldens två misslyckanden
*Konflikten är impopulär i västvärlden. Det är lättare att samla in pengar till en jordbävningskatastrof där människor hamnat i klorna på naturens krafter. Som Haiti för några år sedan. I Syrien står en korrupt regim mot flera väpnade grupper som inte heller är odelat "goda".
*Det är riskfyllt att distribuera hjälp inne i Syrien. Säkerhetsläget och bristen på tillförlitlig information avskräcker många hjälporganisationer.
Världen har misslyckats på två fronter i Syrien.
Man har inte ingripit för att få stopp på inbördeskriget. Ovanpå det läggs nu att man inte gör tillräckligt för att dämpa det extrema lidandet för civilbefolkningen.
En tragedi för de drabbade och en skandal för omvärlden.