Räddaren i kattnöden
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-07-16
STENUM. Eva Hellkvist, kattmamma utanför Skara, går på knäna.
– Jag och mina kolleger i Djurens vänner kan snart inte ta emot fler katter, säger hon.
– Vi har nått gränsen.
Eva har aldrig varit med om så många övergivna katter som i år. Just nu har hon 30 stycken hemma på sin gård och ytterligare 15 i olika jourhem.
Jobbar gratis
– Men det är i dag det, i morgon kan vi ha tio till.
Hon har drivit sitt djurhem (fast det blir mest katter) i åtta år utan att få ett öre i lön. Och hon har sett till att flera tusen övergivna och misshandlade katter fått nya, trygga hem.
– Folk kommer hit och lämnar katter i lådor.
Ibland kastar de bara ut dem från sina bilar härute på vägen.
– Jag blir lika förbannad varje gång.
Nu är trycket värre än någonsin.
– Katterna har kanske klarat sig bättre på grund av den varma vintern.
Här finns Malte, Medusa och Tindra som hittades i en kartong i Lidköping. Och Dora som föddes på påskdan i en snödriva. Pipen hittades på trappan till IOGT i Skövde.
Sopekatten, som tack och lov fått ett nytt hem, kastades i sopnedkastet, lastades in i sopbilen och upptäcktes just innan kompressorn skulle göra mos av den. Här finns Gertrud som såg ut som ett skelett när hon räddades från knarkarkvarten.
”Vi gillar att slappa”
Plus alla vanliga sommarkatter som överges när det inte är lika roligt längre. Men ibland finns det lyckliga slut på eländet: Hanna Öqvist, 11, kommer tillsammans med sin pappa
Jan till katthemmet för att hämta Misse.
De finner varandra direkt, Misse formligen vräker sig i Hannas famn.
– Han tycks gilla att slappa, det gör jag med. Vi kommer att passa bra ihop.