Säkerhetszon i Norrköping – landets första

helskärm

Polisen inför i morgon en säkerhetszon i Norrköping efter måndagens dubbelmord. Det är första gången det sker i landet.

Säkerhetszonen gäller stadsdelen Hageby, där två män sköts till döds i en lägenhet under natten till måndagen. En man i 20-årsåldern har anhållits misstänkt för mord.

Syftet är att öka tryggheten i området och försvåra för kriminella att förbereda och genomföra våldsbrott, enligt polisen.

”Den som bor eller rör sig inom säkerhetszonen kan märka att polisen är mer närvarande och gör fler förebyggande kontroller”, skriver polisen på sin hemsida.

I måndags uppgav Frida Braf, lokalpolisområdeschef i Norrköping, för TT att en säkerhetszon ännu inte var aktuell, men att man såg över möjligheten.

– Det är ett verktyg som vi tittar på, sade hon då.

Utsatt område

Hageby ligger i sydvästra Norrköping och byggdes till största del under 1950- och 60-talen. Stadsdelen har drabbats av flera våldsdåd under den senaste tiden, samtidigt som den är hemort för ett flertal personer som polisen bedömer knutna till kriminella nätverk. I vintras tillfördes Hageby till polisens lista över utsatta områden i landet.

Säkerhetszonen i Norrköping blir den första i sitt slag sedan regeringen för drygt en månad sedan införde möjligheten.

Sophia Jarl, kommunstyrelsens ordförande i Norrköping, säger att kommunen står fullt bakom polisens åtgärder i Hageby.

– Jag tror att de allra flesta som bor i de här drabbade områdena är tacksamma för alla de åtgärder som vidtas. Och jag tror inte att man i det här läget ser ökad polisiär närvaro som något negativt, säger hon.

En säkerhetszon, även känd som visitationszon, kan införas i områden där det finns ”påtaglig” risk för en konflikt mellan kriminella nätverk som innefattar skjutningar eller sprängningar – och där zonen anses vara av ”synnerlig” vikt för att stävja detta.

Kan förlängas

I zonen, som ska gälla i högst två veckor men som kan förlängas med nytt beslut, får polisen rätt att kroppsvisitera såväl vuxna som barn, samt att söka igenom fordon, utan att det finns en konkret brottsmisstanke.

Vem som blir föremål för en kroppsvisitation ska bygga på en ”samlad bedömning”. Det kan exempelvis handla om att personen beter sig avvikande, tidpunkten, vem personen rör sig med eller underrättelser.

Planerna med säkerhetszoner har samtidigt kritiserats av remissinstanser och av organisationer som Amnesty International. Även Lagrådet har haft invändningar.

Kritiker har pekat på att de integritetsintrång som systemet medför är för stora och att zonerna riskerar leda till att polisen ägnar sig åt diskriminerande etnisk profilering.