Medel mot hiv tillåtet – men skrivs inte ut i Sverige
Striden om PrEP: ”Det är frustrerande”
Uppdaterad 2017-08-07 | Publicerad 2017-08-04
Ett läkemedel som förebygger hiv.
Det finns – men ännu har ingen läkare skrivit ut det i Sverige.
– Det är otroligt frustrerade, säger Carolina Orre, sakkunnig på RFSL kring hälsa och hivprevention.
För tre år sedan fick norska Torgeir Meland Landaas höra om PrEP.
I dag använder han preparatet och driver en Facebookgrupp som informerar om det.
– Jag tar en tablett varje dag, som att borsta tänderna och har tryggheten.
I Norge räknar man att runt 300 använder PrEP i dag. Kondom är ett bra skydd, det är alla överens om. Men precis i samkönade som olikkönade sexuella relationer finns det tillfällen då kondomen ändå inte används.
För Torgeir Meland Landaas, som oftast är bottom och alltså tar emot vid sexuella relationer, blir PrEP ett sätt att ta makten över sin egen sexuella trygghet.
– Kondom kan fungera väldigt bra. Det har hänt att kondomen åkt av, för mig som bottom blir det en större kontroll över min egen kropp. Jag är inte beroende av att andra är försiktiga.
”Svensk moralism”
I Sverige blev preparatet tillåtet i oktober, ändå har det ännu inte skrivits ut av någon läkare. I Norge är det staten som styr vården, i Sverige är det upp till varje landsting. Och där finns en stor osäkerhet och okunskap.
– Alla landsting verkar vänta på varandra eller på att staten ska ta initiativ. Det är otroligt frustrerade. Vi vet att detta är effektivt och det finns redan i flera länder. I Sverige ligger vi ofta efter med saker som detta, och som med sprututbyte för personer som injicerar droger. Kanske är förklaringen delvis moralism, säger Carolina Orre, sakkunnig på RFSL kring hälsa och hivprevention.
”Vem ska få detta”
Landstingen har bland flera andra bett Folkhälsomyndigheten utarbeta ett kunskapsunderlag kring ämnet. Båda instanserna är ihop med RFSL positiva till medlet.
Marie Ljungberg Schött, moderat sjukvårdslandstingsråd i Stockholm menar att rädslan bland annat är att om preparatet ges till någon som redan har hiv gör att sjukdomen kan utveckla resistans mot medicinen, som enligt undersökningar har 86–90 procents säkerhet.
– Nej, det är också frågan vem som ska få testa detta och hur länge. Ska vårdpersonal som behandlar hivsittade få, afrikanska kvinnor är också en riskgrupp förutom män som har sex med män.
Enligt RFSL är det dock enkelt att se vilka grupper som i dag är de största riskgrupperna.
WHO uppmanar
Venhälsan i Stockholm har uppskattat att det skulle kosta tio miljoner för att låta 300 personer testa behandling i ett år.
– Då innefattar det halva priset på medicinen, den andra delen kommer från landstinget. Detta är fruktansvärt dyrt. Som med allt vi gör handlar der om var pengar gör mest nytta.
Enligt Torgeir Meland Landaas är det dock värt pengarna och hög tid.
– Tiden för testprojekt är förbi. Detta är ett läkemedel som använts i USA sedan 2012. WHO lanserade sin utmaning i juni i år. Det finns inga tvivel om att detta bidrar till sexuell trygghet som p-piller gett kvinnor en trygghet.
Carolina Orre på RFSL håller med.
– Det finns många i Sverige som skulle behöva PrEP och vi tror att de redan låga hiv-siffrorna skulle kunna gå ner dramatiskt. Det är dessutom viktigt att fånga upp de som redan köper PrEP på nätet och som skulle behöva följas upp av sjukvården.