Haussen kring Sanders påminner om ”Obamania” 2008

Per Bjurman

PORTSMOUTH, NEW HAMPSHIRE. Atmosfären är exakt densamma som för åtta år sedan. Men den här gången är det inte Barack Obama som får New Hampshires trånga, varma gymnastiksalar att glöda av kampvilja och passion.

Det är en socialist från grannstaten Vermont.

– Bernie, Bernie, Bernie, skanderar supportrarna så det rister i ribbstolarna medan senator Sanders som en annan Lars Ohly går på om omfördelning, jämlikhet och förstatligande av viktiga samhällssektorer.

Vintern 2008 hade den hysteri som kom att kallas ”Obamania” precis hunnit utbryta när demokratiske presidentkandidaten Barack Obama kom till New Hampshire för att jaga primärvalsröster.

Trots att han till sist förlorade mot comeback-artisten Hillary Clinton var det som en rockshow var han kom – och mantrat ”Yes we can” blev hela vinterns smash hit.

Känns som 2008 igen

Sådan hausse trodde man ju aldrig att man skulle få uppleva i en amerikansk valrörelse igen, vi var alla övertygade om att vi bevittnade något helt unikt den gången, men faktiskt:

Det känns i praktiken likadant när Bernie Sanders åtta år senare dyker upp i den bångstyriga lilla delstaten högst upp i nordost i samma ärende.

Även den 74-årige, professorsliknande, yvigt gestikulerande socialisten från grannstaten Vermont har satt stora känslor i rörelse  i de täta, mörka New England-skogarna och alltfler talar plötsligt om ”Berniemania”.

Jag ser honom under tidiga söndagseftermiddagen hålla valmöte i en mycket karaktäristiskt liten, trång och varm gymnastiksal på Great Bay Community College i Portsmouth längst österut, vid randen av atlanten, och det är nästan lite omtumlande.

”Bernie, Bernie, Bernie”

De slående unga supportrarna är inte på plats bara för att lyssna på vad han har att säga och applådera artigt när de hör något de gillar – som merparten av rivalen Hillary Clintons åhörare.

De vill leva ut kollektiv eufori och står redan halvtimmen innan hjälten ska börja tala på den slitna parketten och skanderar ”Bernie, Bernie, Bernie!”.

När han sedan, med armarna sträckta över huvudet i triumf, kommer instövlande på scenen tas han emot som fansen på Ullevi tar emot Metallica – och det lätt hesa anförande som sedan följer avbryts ideligen av nya Bernie-ramsor, så decibelstarka att det rister i hela hallen.

Tippad att vinna

Med tanke på vad han faktiskt säger är det mer remarkabelt än när Obama kom hit och vände upp och ner på begreppen.

Ja, det finns fler amerikaner som talar om omfördelning ev ekonomiska tillgångar, förstatligande av av sjukvård och högre utbildning, jämlikhet, högre skatter  och vikten av att bryta isär de stora bankerna – men de brukar ha hästsvans och sitta på caféer i Brooklyn och försöka övertyga tre nära vänner. Nu är det den demokratiske presidentkandidaten som kommer vinna New Hampshires primärval som står och polemiserar som en hel Lars Ohly. För så är det: Enligt samstämmiga opinionsmätningar – och i New Hampshire brukar de vara betydligt mer pålitliga än  i Iowa – vinner  Bernie Sanders på tisdag.

Frågan är bara om den passion han väckt i New Hampshire kan få opinionen att röra på sig även i South Carolina och Nevada och majoriteten av de delstater som går till val 1 mars. Just nu verkar det osannolikt att han har ens minsta chans att vinna där, Hillarys försprång är ganska enormt. Å andra sidan sa vi likadant för åtta år sedan,  just när Obamania hade tagit fart...