Löfven får se upp – för vänsterfalangens klor

Lena Mellin

Stefan Löfven förlorade sin första match mot partivänstern.

Sven-Erik Österberg var förstahandsvalet som tung näringspolitisk tales­person.

Men vänsterdistrikten satte stopp för det.

Stefan Löfven ville, erfar Aftonbladet, att veteranen Sven-Erik Österberg ­skulle bli socialdemokraternas ekonomiske talesperson, en tung och central post i det nya S-laget.

Vänsterdistrikt som exempelvis Skåne satte stopp för Löfvens planer. De lägger skulden för Håkan Juholts rekord­korta karriär som partiledare på Österberg som de anser motarbetade honom, både internt och externt.

Juholt var vänsterns kandidat i den bittra striden om partiledarjobbet efter Sahlin. Därför kunde de inte acceptera att Sven-Erik Österberg skulle lyftas tillbaka i rampljuset igen.

I stället blir det Stefan Löfven själv som, tillsammans med riksdagsledamoten Jennie Nilsson, får ta hand om de viktiga näringspolitiska ­frågorna. Nilsson har inte suttit i riks­dagen i mer än 1,5 år.

Att Stefan Löfven går förlorande ur sin första strid med vänsterfalangen kan få ödesdigra konsekvenser. Det fick det för Mona Sahlin.

Hösten 2008 presenterade hon ett organiserat samarbete med Miljöpartiet, de skulle regera tillsammans om de vann valet.

Samarbetet hade fått godkänt av partistyrelsen.

Men det hjälpte inte. Fem över tolv vaknade vänsterfalangen och krävde att även Vänsterpartiet skulle vara med i samarbetet, allt annat var otänkbart. Två månader senare fick de som de ville.

Sahlins nederlag präglade återstoden av hennes tid som partiledare. Hennes auktoritet var sargad, ­alla visste att det inte var hon som styrde.

Att utse en näringspolitisk talesperson är givetvis en fråga av en helt annan dignitet än att inleda ett samarbete med ett annat parti.

Men Löfven ska nog ändå passa sig, vänsterfalangen har visat klorna och kan göra det igen.

Stefan Löfvens val av medarbetare kan i övrigt karakteriseras som en återgång till kompetens och erfarenhet – kryddat med en nypa fackligt.

Ovan nämnda Jennie Nilsson har som sagt inte suttit i riks­dagen så länge. Däremot har

hon en facklig karriär bakom sig hemma i Halland, som vård­biträde i Kommunal.

Nya ekonomiska tales­personen Magdalena ­Andersson har en mycket ­gedigen karriär bakom sig som politisk tjänsteman.

Hon var planeringschef på statsrådsberedningen under Göran Persson, statssekreterare på finansdepartementet och Sahlins ekonomiska ­rådgivare.

I dag är hon överdirektör på Skatteverket.

Detsamma gäller Emma Lennartsson. Hon var planeringschef på finansdepartementet innan hon blev chef för S ­ekonomiska oppositionskansli. I dag är hon chefsekonom på Kommunal.

Under Håkan Juholt förflyttades ­personer med utomeuropeisk bakgrund ut i periferin.

Även det rättar Löfven till nu. Ibrahim ”Ibbe” Baylan får ta hand om ­utbildningspolitiken, ett av ­Löfvens ­fokusområden.

Tillspetsat kan man säga att Sahlin-­eran gör comeback ­under Stefan Löfvens ledning.

Lennartsson, Andersson och Baylan jobbade mycket nära Sahlin. Nu får de samma ­relation till Stefan ­Löfven.

Och Ylva Johansson, som Håkan Juholt försökte lyfta bort från arbetsmarknadsfrågorna, sitter kvar.

Precis som på Sahlins tid.