Migrationsverket ber om extra miljarder

helskärm

Trycket på Migrationsverket ökar när fler än väntat beräknas söka asyl i Sverige.

Myndigheten ber nu om 18 miljarder kronor extra de närmaste fem åren för att kunna klara sina kostnader.

Ungefär 10 000 fler personer per år väntas söka asyl jämfört med den tidigare prognosen, som gjordes i juli förra året. Totalt räknar man nu med nästan 350 000 asylsökande de närmaste fem åren.

Pengarna som regeringen har avsatt kommer därför inte räcka, tror Migrationsverket. Sammanlagt hamnar kostnaden för myndigheten på runt 157 miljarder till och med 2019, vilket är en ökning på drygt 18 miljarder från den senaste prognosen.

Boende viktigast

Den större delen av de extra pengarna ska gå till ersättningar till kommunerna för bland annat hyreskostnader, ekonomiskt bistånd och hälso- och sjukvård.

– Flyktingsituationen skapar jättestora utmaningar. Det absolut viktigaste är att hantera boendefrågan, där finns ingen "quickfix" utan det krävs långsiktiga lösningar, säger Anders Lundbeck, ekonomidirektör på Migrationsverket.

Migrationsverket vill nu utöka antalet boendeplatser i egen regi, i stället för att hyra platser på privatägda boenden.

– Ett skäl till det är att få minskade kostnader i längden. Men också bättre kvalitet, för att säkerställa en viss minimistandard.

Ökad sysselsättning

Sedan 2011 har antalet asylsökande fördubblats, något som lett till längre handläggningstider. Därför ska man nu satsa mer på sysselsättning under tiden som den asylsökande väntar på besked.

– Det kan vara arbete, praktik, språkstöd, sådant som underlättar för asylsökande om de sedan får uppehållstillstånd, säger Anders Lundbeck.

Andra förändringar som är på gång är att gå över till ett mer webbaserat system, och att öka Migrationsverkets samarbete med kommunerna. Detta utvecklingsarbete ryms inom den planerade budgeten – de nya begärda anslagen är i stället en direkt följd av prognosen som talar om fler asylsökande än väntat.

– Men man får inte glömma att prognosen är en förutsägelse som bygger på vad man tror kommer hända i världen, och som hela tiden kan ändras, säger Anders Lundbeck.

TT