Hos Sveriges hemligaste man
Inte ett steg utan övervakning
Grå kostym med matchande slips som i färg är svår att skilja från kavajen.
Tunnhårig. Glasögon.
Om du möter Dag Hartelius på gatan skulle du inte ha en tanke på att han är Sveriges hemligaste man.
Det hör inte till vanligheterna att journalister släpps in på Rörbyvägen 20 på Lovön, några kilometer norr om Drottningholms Slott. Men i dag öppnades portarna till en av Sveriges hemligaste platser, underrättelsemyndigheten FRA, Försvarets Radioanstalt.
Fast det var inte utan villkor jag och ett 20-tal andra reportrar och fotografer släpptes in.
Mobiltelefonen måste ovillkorligen lämnas i bilen. Inga GPS-sändare får tas med in genom grindarna. Bara de som är föranmälda får tillträde till området bakom taggtråden.
För att vara en av Sveriges hemligaste byggnader är insidan rätt grå och trist. Ser ut ungefär som vilken annan statlig myndighet som helst. Lappar på toaletten uppmanar besökare att slänga pappershanddukarna i papperskorgen och inte på golvet.
Charmoffensiv
I ett konferensrum väntar Sveriges hemligaste man. Sedan en vecka chef för FRA. Han och en charmoffensiv för att möta bilden av den elaka övervakaren i svallet efter visselblåsaren Edward Snowdens avslöjanden är skälet till den ovanliga öppenheten.
Dag Hartelius, 58, har varit diplomat i 27 år varav 20 utomlands. Med stationering i både Moskva och Östberlin. Han pratar ryska, tyska och en hel massa andra språk. Vem kunde vara lämpligare?
Jag frågar hur det känns att vara så hemlig.
– Jag är inte speciellt hemlig men jag tror alla förstår att det ligger i sakens natur att en organisation som sysslar med underrättelseinformation måste ha stark sekretess.
Sverige har ett regelbundet och omfattande utbyte av underrättelseinformation med ett antal länder. Varför är det så hemligt vilka de är?
– Informationsutbytet bygger på förtroende och på att vi inte berättar vilka de är.
En svensk Snowden?
När får Sverige sin första Edward Snowden?
Dag Hartelius ägnar lång tid åt att förklara att FRA omgärdas av lagar och kontrollorgan. Ingen avlyssning får ske utan att underrättelsedomstolen först gett sitt tillstånd.
– Jag känner mig trygg med att vi inte samlar in annan information än vad vi får göra.
När FRA-chefen ska fotograferas är det väldigt nog med att inga bilder tas ut genom fönstren. Inte heller får det fotograferas i korridorerna.
– Stäng av kamerorna, uppmanar en av de många pressassistenter som vakar över oss 20 så att vi inte ska gå runt och strosa på egen hand.
– Inga bilder åt det hållet.
Den som vill gå på toa får med sig en följeslagare som väntar utanför. Samma sak när jag ska hämta kaffe och kaka i rummet bredvid.
Normalt är allt som FRA gör hemligstämplat i 70 år. Fredrik Wallin, FRA:s talesperson, ger dock smakprov på myndighetens kapacitet.
Visste om invasionsplaner
Sovjetunionens invasion av Tjeckoslovakien 1968 kom inte som någon överraskning.
– I flera veckor innan hade vi fått information om hur Warszawapakten laddade upp med trupper vid landets gräns.
Han har också en sedelärande historia om vikten av sekretess.
FRA bildades mitt under andra världskriget när tyskarna invaderat Danmark. Myndigheten kunde lyssna av tyskarnas kommunikationer och fick tack vare det en god inblick i Hitlers planer. Det gjorde att Sverige flera veckor i förväg kände till Operation Barbarossa, Tysklanda angrepp mot Ryssland.
– Men efter att en finsk militär som besökt försvarsstaben fick syn på en av avlyssningsrapporterna upphörde kommunikationerna. Finland och Tyskland samarbetade under kriget och förmodligen tipsade han tyskarna som gick över till andra kanaler.
På grund av oförsiktighet gick Sverige miste om en viktig informationskanal.
Kalla kriget
I samlad trupp förs vi ner i källaren till ett museum fullt av gamla kortvågsapparater och annan avlyssningsutrustning. Här känns det kalla kriget fortfarande levande.
Men Dag Hartelius ser andra faror i dag. Han var i Estland när landet utsattes för kraftfulla cyberattacker för några år sedan.
– Myndigheters hemsidor låg nere. Vissa dagar gick det inte att ta ut kontanter. Om främmande makt lyckas göra intrång i våra system och störa viktiga samhällsfunktioner kan det få stora konsekvenser.
Redan i dag finns det flera länder som systematiskt gör intrång på svenska myndigheters, högskolors och företags datorer och tömmer dem på information. Det kan vara forskningsrapporter, affärshemligheter eller politiska beslut.
– Vi har identifierat ett antal länder men jag kan inte säga vilka de är, säger Fredrik Wallin som är nästan lika hemlig som sin chef.
– Dataintrång är ofta mer effektivt än att skicka spioner och mindre riskabelt.
Att konfrontera dessa länder och begära en förklaring är ingen idé, enligt Wallin.
– De skulle bara förneka. Berättar vi vad vi vet kanske de ändrar sitt sätt att bete sig. Nu har vi koll på vad de gör och försöker minska skadeverkningarna.
När vi lämnar FRA sker det i samlad trupp genom den höga järngrinden.