Försvarsförhandlingar ställdes in

helskärm

Tidspress för att nå en försvarsuppgörelse nu på fredag, den 15 maj, ökar.

Onsdagens förhandlingar har ställts in.

Orsaken är, enligt uppgift till TT, att partier har begärt ytterligare underlag på vad olika försvarssatsningar kostar.

Förhandlingar var även inplanerade i tisdags kväll, men även de ställdes in.

Förhandlingarna sker inom ramen för försvarsberedningen, där samtliga riksdagspartier ingår. Målet är en försvarspolitisk överenskommelse som ska ligga till grund för regeringens totalförsvarsproposition i höst. Den ska bland annat innehålla inriktningen på det militära försvaret under åren 2021–2025.

Ökad tidspress

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) uppgav för drygt en vecka sedan att han siktar på en uppgörelse till den 15 maj. Om det målet ska nås är tiden knapp. Förhandlingarna är tänkta att återupptas på torsdag.

TT har talat med representanter för partierna. Vissa är skeptiska till att en uppgörelse går att nås så snabbt, medan andra är mer hoppfulla.

Det finns dock inget hinder mot att fortsätta förhandlingarna efter den 15 maj.

Redan förra våren nådde partierna i försvarsberedningen en bred samsyn om en ny krigsorganisation som ska vara fullt genomförd till 2030. Problemet är att den höjning av försvarsanslagen fram till 2025 som regeringen, Centern och Liberalerna kom överens förra hösten inte räcker för att genomföra allt det som försvarsberedningen föreslog.

Ökade anslag på sikt

De borgerliga partierna och SD uppges stå fast vid att försvarsberedningens förslag ska genomföras. De vill att Hultqvist går med på någon typ av utfästelse om att försvarsanslagen ska fortsätta trappas upp efter 2025. M, KD, L, C och SD har som mål att försvarsbudgeten på sikt ska växa till två procent av BNP.

De fem partierna har tillsammans en majoritet i riksdagen, men en fråga är om de kommer att kunna hålla fast vid en gemensam linje. C och L har också ett budgetsamarbete med regeringen att tänka på. Bland övriga partier finns misstankar om att det förs parallella förhandlingar enbart mellan regeringen, C och L.

Förhandlingarna handlar inte bara om försvarsanslagen på lång sikt. De handlar också om vad som ska prioriteras under åren 2021–2025, vilka föreslagna satsningar som ska skjutas på framtiden och vilka satsningar som behöver bantas.

Försvarsmakten vill dessutom lägga mer tyngd på flyget och marinen jämfört med vad politikerna i försvarsberedningen har föreslagit.

Svåra prioriteringar

Enligt uppgift till TT har man i förhandlingarna diskuterat till exempel att senarelägga flera av försvarsberedningens föreslagna satsningar. Ett exempel är att den reducerade mekaniserade brigaden för Stockholmsområdet inte skulle bli fullt genomförd förrän efter 2030. Ett annat exempel är att en av två föreslagna nya korvetter av Gävleklass inte skulle levereras förrän efter 2030.

Man har också diskuterat en lägre nivå på vissa satsningar, till exempel bara ett i stället för två nya regementen för att utbilda lokalförsvarsförband. Enligt uppgift till TT har Östersund och Sollefteå nämnts som möjliga orter för det regementet.

I förhandlingarna har också diskuterats att vissa satsningar som försvarsberedningen föreslagit på vapensystem tas bort.