Nya undersökningar av Estonia

helskärm

Undersökningarna av passagerarfärjan Estonias vrak som ligger på botten av Östersjön återupptas om ett par veckor. Syftet med årets expedition är främst att dokumentera vraket, inte att göra nya fynd.

– Det är inte nödvändigtvis så att vi hoppas på nya upptäckter utan vi vill göra en ordentlig fotodokumentation, säger Statens haverikommissions (SHK) ställföreträdande generaldirektör Jonas Bäckstrand.

I juni ska en undersökning av den havererade passagerarfärjan genomföras med hjälp av fotogrametri.

– Det innebär att man tar många fotografier som man sätter samman till en tredimensionell bild. Det gör att man få en bra överblick, man kan zooma in och ut och man kan vrida och vända på bilden i en dator så man kan se allt som går att se, berättar Bäckstrand.

Undersökningarna kommer att genomföras av det Västerviksbaserade företaget Ocean discovery i samarbete med det danska bolaget JD-Contractor. Både den svenska och den estniska haverikommissionen kommer att vara ombord för att leda och styra arbetet.

Fler undersökningar

Det kommer under året även att ske ytterligare undersökningar av vraket och dess omgivningar, dock är tidpunkten för dessa ännu inte klara. De undersökningarna ligger i huvudsak under Estlands ansvar, enligt Bäckstrand, och upphandlingarna är där ännu inte helt klara.

– Vi har bland annat diskuterat möjlighet att göra en laserscanning av vraket som också ger också en tredimensionell bild, säger Jonas Bäckstrand.

Det finns också planer på att göra magnetisk gradiometerundersökning.

– Om man skulle hitta metalliska föremål från fartygets sista väg skulle man kunna fastställa exakt var fartyget har gått någonstans. Ett sätt att spåra vägen ned.

Bakgrunden till de nya undersökningarna vid förlisningsplatsen som inleddes förra sommaren är dokumentären ”Estonia – fyndet som förändrar allt” som sändes 2020. I dokumentären visades tidigare okända hål i fartygets styrbordssida, vilket ledde till nya spekulationer om orsaken till katastrofen 1994.

Bättre teknik

Vid undersökningarna som genomfördes förra sommaren dokumenterades de hål i skrovet som visades i dokumentären om förlisningen men det gjordes även andra upptäckter, bland annat rörande bottenförhållanden, som inte framkom i den ursprungliga haveriutredningen som gjordes 1994.

– Om man går tillbaka i tiden och tittar på den internationella utredning som gjordes 1994 så filmades det ganska mycket, det finns mer än 100 timmar film från 1994 av vraket. Men tekniken är mycket bättre i dag och det är också så att fartyget har vridit sig. Styrbordssidan, där hål och skador finns, syntes inte på den tiden men syns i större utsträckning nu, säger Jonas Bäckstrand.

När sommarens undersökningar är avslutade kommer det att dröja ytterligare några månader innan materialet analyserats och ett resultat kan presenteras.