Vår nya vurm för skog och mark utmanar naturen

Kö till grillplatser, nedskräpning och fulla parkeringar – vårt ökade intresse under pandemin ökar belastningen på skyddad natur.

Samtidigt får landets nationalparker och reservat se hur många nya besökare som plötsligt tar sig ut i skog och mark.

– Det är inte lika fridfullt längre kan jag tänka, när jag ser egoistiskt på saken. Men det är ju jättehärligt att så många hittar ut.

Emily Södergren tar en lunchpromenad i rask takt i det kommunala naturreservatet Svartbäcksmåla utanför Nybro i Småland. Själv brukar hon alltid var mycket ute i skogen och hon har noterat en tydlig pandemieffekt, särskilt på helgerna då det är mycket folk.

Att det är ett högre besökstryck håller Frida Karlsson, natur- och friluftsutvecklare i Nybro, med om.

– Det är högre tryck på grillplatser och vissa helger har det varit fullt – nästan kö – för att kunna grilla. Det har vi aldrig upplevt tidigare i en månad som oktober.

Flertalet barnkalas

Vid bron över den porlande Svartbäcken som rinner genom naturreservatet hänger en av de apparater som med hjälp av en laserstråle räknar antalet besökare. Förra året tickade den upp i totalt 212 000 besökare. Det ansågs vara riktigt många och förklarades bland annat av att VM för draghundar hölls här.

Men i år var den siffran med råge passerad redan i mitten av november, berättar Frida Karlsson.

– Vi tycker det kul att folk – och särskilt de som kanske inte varit här ute innan – nu träffas på ett lite annat sätt, säger hon och berättar att det till och med firats barnkalas i skogen.

– Ja, flertalet barnkalas. Kanske att man firar barnen i familjen och är ute och grillar med släkt och vänner.

"Finns alltid utmaningar"

Allt fler söker sig ut i naturen nu – men vad innebär det för skötsel av skyddade områden? Naturvårdsverket har skickat ut en enkät till bland annat landets länsstyrelser, friluftsorganisationer, naturrum och turismföretag får att skapa sig en bild av den gångna säsongen.

Resultatet?

– Säsongen har inneburit ökad vedåtgång, ökad dasstömning. Sen är det så klart det här med trängsel överlag – corona har varit en utmaning, säger Camilla Näsström, som är handläggare på Naturvårdsverket.

– Parkering och nedskräpning är de största utmaningarna, sen blir det att undvika slitage fullt ut. Man jobbar med att tillgängliggöra de här miljöerna.

Att fler hittar ut till naturen är dock välkommet, understryker Näsström.

– Sen finns det alltid utmaningar. Det kommer på vissa håll väldigt mycket besökare.

Slitage och parkeringsbrist

Parkeringsmöjligheter har varit problematiskt på vissa ställen, eftersom många tar sig ut i naturen med bil.

– Dels att man inte får parkeringsplats helt enkelt, och i vissa län har det behövts parkeringsvakter. I något län har man haft shuttlebussar.

När besökare parkerat längs vägar kan det dessutom medföra problem för räddningsfordon att ta sig fram.

Nedskräpning har också förekommit på en del håll. Mer information behövs där, konstaterar Näsström. Slitage på naturen är något man ständigt arbetar med för att undvika i de skyddade områdena.

– Vi jobbar med att förebygga slitage genom att vi tillgängliggör områden, vi styr besökarna till lämpliga platser.

Planerar skötsel

Med coronaåret 2020 i bagaget görs många skyddade områden nu redo för kommande säsong. Tomas Staafjord, naturbevakare på Länsstyrelsen i Västerbotten samt ansvarig för Björnlandets nationalpark i sydöstra Lappland, berättar för TT att man just är i färd med att gå igenom läget ute i länets skyddade områden inför nästa år.

– Vi måste gå igenom reservat för reservat för att bedöma situationen, säger han och förklarar:

– För naturreservat runt om Umeå handlar det om leder, utedass, handikappramper – vi hänger inte riktigt med i den skötsel som behövs och måste beräkna hur vi skall öka vår skötselnärvaro.

Tomas Staafjord välkomnar fler besökare, och även om naturen påverkas av ett ökat besökstryck – som exempelvis reservatet i Hässningsberget utanför Umeå där vandringsleder blivit bredare – så är slitage inget stort problem här.

– I Västerbotten skulle jag inte säga att det är så mycket slitage att det är ett bekymmer.