Så ska livsmedelskedjorna få bot på matsvinnet

helskärm

Konsumenterna är de som slänger allra mest mat i onödan. Men matkedjorna har en avgörande roll och nu växlar de upp sitt arbete för att minska matsvinnet.

– De har stora möjligheter att vägleda konsumenten, säger Karin Fritz vid Livsmedelsverket.

ICA har mätt sitt matsvinn med hjälp av en FN-utvecklad metod. Siffrorna visar att för varje ton livsmedel de säljer, slänger de också drygt 16 kilo mat.

– Det uppstår svinn i hela kedjan. Mest i hushållen, men också i producentled och i våra led, säger företagets hållbarhetsdirektör Kerstin Lindvall.

ICA Gruppen, med drygt 1 300 matbutiker i Sverige och flera butiker i Baltikum, vill nu halvera sitt matsvinn till 2025.

– Vi kommer att arbeta med att rätt beställningar görs i rätt tid till butikerna, så att de inte står med för stora volymer. Vi kommer att sätta ner priset på varor med kort utgångsdatum, och se till att våra kockar på plats lagar mat på råvaror som snart går ut. Vi kommer också att skänka mer mat.

Gurkplast

En del i arbetet är också att se över hur varor kan förpackas på ett smartare sätt. Hos konsumenter finns en högre medvetenhet kring plastens miljöpåverkan, säger Kerstin Lindvall. ICA får ofta frågor om varför till exempel en gurka måste vara inplastad.

– Det är ett svårt område, men faktum är att plasten bidrar till att skydda den där gurkan från att bli matsvinnsgurka, säger hon.

Karin Fritz, rådgivare vid Livsmedelsverket och projektledare för regeringsuppdraget för minskat matsvinn, framhåller att matkedjorna spelar en viktig roll. Inte bara i det egna arbetet med att minska affärens matsvinn, utan också i påverkansarbetet av den största svinnboven: konsumenterna.

– De har stora möjligheter att vägleda konsumenten kring hur man kan tänka vid planering, handling, förvaring och tillagning, säger hon.

Bäst före-datum

Axfood, som bland annat äger Willys och Hemköp, satte samma mål som ICA om att halvera sitt matsvinn till år 2025, i december 2018. På Willys arbetar man bland annat med att systematiskt prissänka varor som börjar närma sig bäst före-datum, men man testar ständigt nya åtgärder, påpekar kommunikationschefen Johanna Eurén.

En sådan åtgärd är att sälja blandningar av frukt och grönsaker, med små skavanker som annars skulle ha slängts, till reducerat pris.

– Det är sådant som kanske kan användas till en fruktsallad eller i grytor, och vi ser att det går väldigt bra. Det är många kunder som vill köpa det, säger Eurén.

Lukta, smaka, kika

Åsa Sandberg, hållbarhetskommunikatör på Coop, säger att man måste jobba i alla led för att motverka matsvinn – från inköp och leverans, till logistik, butik och hos konsument. Hon lyfter framför allt ett område där det krävs förbättring.

– Det är att utbilda i skillnaden mellan bäst före-datum och sista förbrukningsdatum. Bäst före-datum är en rekommendation från tillverkaren, men det går nästan alltid att äta livsmedel flera dagar efter. Vi behöver gå tillbaka till att våga lita på våra sinnen: lukta smaka, kika.

Karin Fritz vid Livsmedelsverket instämmer.

– Vi skulle komma väldigt långt i arbetet mot matsvinn om vi blev mer medvetna och slutade att bara titta på datumet.