Hotas av miljonböter – om de inte lämnar ut användaruppgifter
Publicerad 2016-04-01
Internetleverantören Bahnhof tvingas lämna ut uppgifter som sina användare.
Annars måste de betala miljonböter.
– Det här handlar om att använda oerhört kraftfulla verktyg till att lämna uppgifter om enskilda människor utan allvarliga brottmisstankar, säger vd:n Jon Karlung till Aftonbladet.
De senaste månaderna har polisen begärt ut uppgifter om personers abonnemang från den svenska internetleverantören Bahnhof vid fem tillfällen. Det har Bahnhof inte velat göra eftersom det inte handlat om allvarliga brott.
Då polisen inte fick ut uppgifterna anmälde de Bahnhof till Post- och telestyrelsen (PTS), som lämnade sitt besked på torsdagen. Uppgifterna ska lämnas ut ”oavsett brottets eventuella påföljd”, annars ska Bahnhof betala fem miljoner kronor i vite.
”Väldigt dåligt beslut”
Bahnhofs vd Jon Karlung tycker att det är ett ”väldigt dåligt beslut”.
– Vi motsätter oss inte att lämna ut uppgifter när det gäller till exempel mord, terrorism eller barnporr. Men det har handlar om att använda oerhörd kraftfulla verktyg till att lämna uppgifter om enskilda människor utan allvarliga brottmisstankar, säger han till Aftonbladet.
Han hänvisar till EU-rätten.
– Den slår fast två viktiga principer när det gäller datalagring. Man får hålla på med datalagring, men däremot får den bara användas vid allvarlig brottslighet. Det måste finnas proportioner. Nu kan polisen, Skatteverket och andra myndigheter beställa fram uppgifter för brott som bara ger böter, säger han.
”Svenska regler ska tillämpas”
Staffan Lindmark är jurist på PTS. Han delar inte Jon Karlungs uppfatting.
– Enligt den svenska lagen om elektronisk kommunikation ska uppgifter om abonnemang lämnas ut om det finns misstanke om brott, oavsett grad. Vi gör bedömningen att de svenska reglerna ska tillämpas i nuläget, säger han.
Han menar att det bara är information som kan användas för att identifiera en person som kan komma att begäras ut.
– Det handlar om statisk information, som vem som har ett särskilt telefonnummer eller ip-adress. Däremot kommer mer personlig information, till exempel vem som ringde vem vid en särskild tidpunkt, bara kunna begäras ut vid allvarligare brottslighet.
Ska avgöra om Sverige följer EU-lagen
Just nu pågår ett ärende i EU–domstolen som ska avgöra om den svenska lagen om elektronisk kommunikation följer EU-lagen. Domen kommer tidigast i slutet av året.