Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Vem tror militären att den lurar?

Rättegången ett sätt att knäcka Muslimska brödraskapet

Den avsatte Muhammad Mursi.

Hur man än vrider och vänder på det är det för mig en gåta hur någon kan påstå att rättegången mot ex-president Muris är något annat än en politisk process.

Vem tror militären den lurar när den hävdar att det är ett vanligt brottmål?

Man behöver inte vara någon vän av det Muslimska brödraskapet för att inse vad det är som pågår i Egypten.

Militären har avsatt en demokratisk vald president och nu försöker man via rättväsendet rättfärdiga och befästa den statskupp det handlade om.

Målet med rättegången mot Mursi och 14 andra ledare inom Muslimska brödraskapet är att knäcka organisationens ryggrad. En fortsättning på den kamp som pågått i årtionden mellan militären och brödraskapet. En kamp som tidigare leddes av Hosni Mubarak som avsattes när den arabiska våren svepte över landet 2011.

Att höra hur militären nu försöker rättfärdiga rättegången som ett sätt att döma de skyldiga för dödandet av tio demonstranter utanför presidentpalatsen några dagar i december förra året är rent skrattretande.

Sköts i huvudet

Ännu har ingen utredning gjorts av vem som dödade över tusen människor när militären slog ner stora demonstrationer av Muslimska brödraskapet i samband med att Mursi avsattes i somras. Många av dem sköts i huvudet och bröstet av regimens säkerhetsstyrkor.

Mursi har hållits helt isolerad på hemlig plats sedan han greps i juli. Han hotas av livstids fängelse eller dödsstraff. Mursi kan mycket väl vara skyldig men att han får en juste rättegång är ungefär lika troligt som att det i morgon ska snöa i Kairo.

Men även om rättegången inför omvärlden framstår som en skådeprocess är det inte nödvändigtvis så i Egypten.

Avsättandet av Mursi föregicks av stora folkliga demonstrationer mot hans sätt att styra landet. Många tyckte att han skötte landet för brödraskapets bästa men inte för folkets. Bland annat gav han sig själv närmast diktatoriska maktbefogenheter.

Lovar val

Militärens maktövertagande välkomnades därför av stora grupper egyptier, kanske en majoritet. Människor som tycker att det är bättre att militären styr än att religionen islam får en dominerande roll på alla nivåer i samhället.

Dessa människor tycker det är bra att Mursi och andra ledare inom Muslimska brödraskapet ställs inför rätta för att omöjliggöra att de kan ställa upp i de demokratiska val som Egyptens militär lovat ska hållas i vår.

Men landet är svårt splittrat. Mursis anhängare, opinionsmätningarna ger brödraskapet 10-15 procent i dagens läge, betraktar rättegången som en fars. De anser att Mursi avsattes olagligt och bör återinstalleras.

Istället har Muslimska brödraskapets förbjudits att verka.

Sliter sönder landet

De här extrema motsättningarna mellan de egyptier som stödjer militären och de som vill ha tillbaka Mursi hotar att slita sönder landet. Extrema islamister har den senaste tiden genomfört ett attentat mot poliser och polisstationer i Sinai och på andra håll i Egypten. Ett antal poliser har dödats.

Muslimska brödraskapet hävdar att man inte ägnar sig åt våldsaktioner men regimen skyller våldet på organisationen.

Om inte militären och brödraskapet är beredda att sitta ner vid ett förhandlingsbord för att lösa sina motsättningar finns risken att Egypten går mot samma utveckling som i Syrien där ett inbördeskrig lamslagit samhället och lett till massflykt.

Demokratin i Egypten är längre bort än någon gång efter den arabiska våren.