EU-parlamentet tar strid om brexit
Publicerad 2019-01-24
EU-parlamentet skärper tonen kring den omtvistade nödlösningen i Storbritanniens utträdelseavtal med EU.
I London funderas samtidigt på om diskussionerna kan förlängas till halvårsskiftet.
Nödlösningen – kallad backstop på brexitengelska – är avsedd för att försöka garantera fortsatt fred i Nordirland och hålla gränsen öppen till övriga Irland, även efter det brittiska utträdet.
I Storbritannien ogillas den dock kraftigt av brexitanhängare, som ser den som ett sätt att "låsa fast" Storbritannien i EU-regler för lång tid framöver.
EU-parlamentet tänker emellertid inte acceptera en omförhandling. Parlamentets styrgrupp om brexit (BSG) meddelar klart och tydligt att man är redo att sänka hela utträdelseavtalet om man inte får som man vill.
"BSG insisterar på att utan en sådan här allvädersnödlösningsgaranti så kommer EU-parlamentet inte att godkänna utträdelseavtalet", heter det i ett uttalande på torsdagen.
Irländsk varning
Enligt planen ska EU-parlamentet formellt godkänna utträdelseavtalet i mitten av mars, sedan det först godkänts av det brittiska parlamentet – vars klartecken dock fortsatt är högst oklart.
Oenigheten gör att ett abrupt och avtalslöst brittiskt utträde den 29 mars ännu inte kan uteslutas. Irlands premiärminister Leo Varadkar varnar dock britterna för konsekvenserna.
– Jag tror att det kommer att bli väldigt svårt för dem att genomföra några handelsavtal om gränsfrågan på Irland fortfarande är olöst. Vi har en lösning på bordet: låt oss ratificera den, säger Varadkar till irländska journalister i Davos, enligt tv-kanalen RTE.
Kvar till sista juni?
I London samlar oppositionsledamoten Yvette Cooper under tiden stöd för att kräva att regeringen ber EU om mer förhandlingstid om inget utträdelseavtal fått godkänt i London senast i slutet av februari. Cooper har inledningsvis talat om en förlängning till årsskiftet, men kan komma att ändra datum efter påtryckningar inom partiet.
– 30 juni är det enda realistiska datumet. Då undviker vi problemet med EU-valet, säger en annan Labour-ledamot anonymt till nättidningen Huffington Post.
EU-valet hålls den 23–26 maj, men bara i de 27 kvarstannande EU-länderna. Om Storbritannien blir kvar ett tag till måste dock frågan lösas om hur landet ska vara representerat i det nya EU-parlament som har sin första sittning den 1 juli.
Även fackförbundet Unite är inne på samma spår.
– Enligt min åsikt borde förhandlingstiden utökas med ungefär tre månader, säger ordföranden Len McCluskey till BBC efter ett möte med premiärminister Theresa May på torsdagen.
Han hade gärna träffats tidigare.
– Det här mötet kommer 2,5 år för sent.