Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Mikael, Mikaela

Unga män ofta utåtagerande

Publicerad 2014-02-03

Ungdomars depressiva beteende liknar alltmer männens.

– Vi vet i dag att depression och suicidalitet hänger ihop. Många pojkar - och även flickor - visar upp det här aggressiva, impulsiva och utåtagerande sättet att vara deprimerade på som männen ofta gör, säger Wolfgang Rutz, professor i socialpsykiatri.

Wolfgang Rutz, professor i socialpsykiatri.

Wolfgang Rutz är professor vid Universitetet i Coburg i Tyskland samt senior adviser på Stressrehab vid Danderyds sjukhus.  Han har även varit chef för enheten för psykisk hälsa i Europa inom WHO.

Wolfgang Rutz gjorde en banbrytande studie om de tidigare höga självmordstalen bland män på Gotland under en tid då han var överläkare där. De män som tog livet av sig hade före självmordet uppvisat ett personlighetsförändrat och aggressivt beteende. De hade varken haft kontakt med sjukvården eller psykiatrin - däremot med myndigheter som polisen, skattemyndigheten, socialtjänsten och kronofogden.

Samma beteende som depressiva män

På senare år har man nu sett att även deprimerade och självmordsnära ungdomar tenderar att uppvisa samma beteende som depressiva män.

– Vi fick data från WHO redan 2005 om att ungdomarna gjorde självmordsförsök på ett mer aggressivt och drastiskt sätt, så vi riskerar en ökning av självmorden bland unga. Även kvinnornas sätt att ta livet av sig och göra självmordsförsök på blir mer och mer aggressivt, drastiskt och beslutsam, säger Wolfgang Rutz.

Att inte vilja ha hjälp och inte söka hjälp är gemensamt för den manliga depressionen och ungdomsdepressionen.

– Det finns en risk för att de här ungdomarna blir felbedömda som psykopater eller personlighetsstörda, eller med adhd, missbruk eller beteendestörning, så att man inte ser deras depression. Det är viktigt att man upptäcker dem som mår väldigt dåligt och är väldigt aggressiva och utåtagerande, säger Wolfgang Rutz.

Använda välmåendeskalor

Oförmågan hos många deprimerade män och ungdomar att verbalisera sina känslor gör att man kanske inte kan ställa direkta frågor om hur de mår.

– Om du frågar en sådan kille - känner du dig hopplös? - så säger han nej.

Av det skälet bör man enligt Rutz undvika hopplöshetsskalor för att mäta suicidrisk utan istället använda välmåendeskalor. En sådan har utarbetats av WHO. Den heter "five-wellbeing-scale" och består av fem frågor, där den suicidbenägne skattar sitt välmående.

Hit kan du vända dig

 Vårdcentral eller annan läkarmottagning.

 Psykiatrisk mot­tagning.

 Personal på skola: lärare, skolsköterska, psykolog, socionom, husmor, skolvärdinna, fritidspersonal.

 Ungdomsmot­tagning.

 Präst, diakon.

Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60. Alla dagar kl 13–22.

SPES, Riksförbundet för Suicid Prevention: 08-34 58 73. Telefonjour varje dag kl 19–22

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Jourhavande präst: via 112. Alla dagar kl 21–06

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80. Alla dagar nattetid, kl 21–06

BRIS – Barnens hjälptelefon: 116 111. Alla dagar kl 10-22

BRIS vuxentelefon – om barn: 077-150 50 50. Måndag–fredag kl 10–13

Jourhavande adoptionskompis: 020-64 54 30

Röda Korsets telefonjour: 0771-900 800. Alla dagar kl 14–22.

Röda Korsets mobilchatt SMS:a Kompis till 71 700. (kostar som ett vanligt sms). Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

Röda Korsets datorchatt: www.jourhavandekompis.se. Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

RFSL: Ring 020-34 13 16 eller skriv till boj@rfsl.se

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Så kan du hjälpa

Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand.

Så tveka inte att försöka tala med den som har självmordstankar.

Genom samtal kan du få personen att söka hjälp.

Varningssignaler för självmord och självmordsförsök är bland andra:

Förändringar i beteendet. Var alltid uppmärksam på om någon inte längre är sig lik eller om du oroar dig för personen.

Om personen är lynnig, ledsen, tillbakadragen, talar om hopplöshetskänslor, känner sig hjälplös och värdelös, inte bryr sig om sitt utseende, uttrycker dödstankar – exempelvis genom teckningar, berättelser och sånger – tar avsked av folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar. En del ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende.

 Ibland kan en självmordsnära person upp­levas som ovanligt lugn av sin omgivning. Var uppmärksam på detta då det kan tyda på ett tyst ­beslut att fullfölja sin självmordsplan.

Källa: NASP

Följ ämnen i artikeln