Dödade sin son – med en bok
Uppdaterad 2012-11-16 | Publicerad 2012-10-30
HALMSTAD. Pappan kramar skakande av gråt målsägandebiträdets hand och ser då och då upp mot sin hustru tvärs över rättssalen.
Det har gått 97 dagar sedan hon dödade deras fem månader gamle son.
– Jag ville inte döda honom. Jag ville rädda honom, säger hon.
Sorgen ligger tung inne i sal 1 i Halmstad tingsrätt.
Ett barn har dött. Mördats av sin egen mamma.
Barnets pappa gråter högt när rättsläkarens rapport gås igenom. Kramar sitt målsägandebiträdes hand hårt och länge när detaljerna om varje märke på sonens kropp gås igenom.
Pojken vägde 9,2 kilo då han dog. Han var fem månader gammal.
Hans huvud täckt med ett kort babyhår.
Men även underhudsblödningar efter tryck och slag från boken hans mamma höll i och som hon, under vad åklagaren tror var en till två timmar, använde för att försöka trycka ner horn och utväxter hon såg komma ut från sonens kropp.
Torkar en tår
Den 28-åriga kvinnan sitter helt stilla och lyssnar.
Då och då torkar hon en tår och ser bort mot sin man.
Hon anses lida av en allvarlig psykisk störning, både nu och vid tiden för brottet, och när det är hennes tur att tala är hon fortfarande övertygad om att de syner hon såg den där dagen den 24 juli är sanna.
– Det var inte jag som dödade min son. Jag var besatt. Men jag är beredd att betala för det, säger hon i salen.
I sitt vittnesmål berättar hon om synerna och drömmarna om demoner och kattögon i speglar hon haft en tid men inte vågat berätta om för någon.
– Ingen skulle trott mig, säger hon.
”Någon tog kraft över min kropp”
Syner som blev starkare den 24 juli, dagen för mordet. Hon såg sin sons ansikte förvandlas till en gammal mans. Hon såg lianer spränga ut ur hans kropp, horn växte ut från hans panna.
Hon säger att hon försökte be bort sonens förvandling men sedan tog någonting annat över hennes kropp.
– Det var som om någon tog kraft över min kropp. Jag minns inte allt.
Den 28-åriga kvinnan säger att hon älskade sin son.
– Jag försökte inte döda honom. Jag försökte rädda honom, säger hon.
Den fem månader gamle pojken kvävdes till döds. När pappan kom hem var sonen redan bortom räddning.
I rättssalen gråter pappan högt när han ska berätta om kvällen då han kom hem.
– Jag såg att det var kaos i lägenheten. Sängen var flyttad. Mattorna låg här och där och hon låg under en stol och kramade stolsbenen hårt. När hon såg mig började hon skrika.
Bredvid henne låg sonen livlös, kall och blå om läpparna.
Vårdas på klinik
– Min son ligger där död. Polisen griper min fru. Grannarna står där och stirrar på oss. Det var en fruktansvärd upplevelse. Jag visste inte vad som hände med min familj, säger mannen i rätten.
Den 28-åriga kvinnan vårdas sedan mordet på en rättspsykiatrisk klinik. Enligt läkarna befann hon sig i ett psykotiskt tillstånd vid tiden för gärningen. Hon hade vanföreställningar och en förvrängd verklighetsuppfattning.
Åklagaren tror att det troligtvis är vård hon kommer att dömas till om rätten finner henne skyldig.
Kvinnans make menar att allt han vill är att hustrun ska bli frisk.
Han säger att han inte är arg. Bara otroligt ledsen.
– Hon var en bra mamma och en bra hustru. Jag hoppas hon får hjälp nu, säger han.
Rättegången avslutas den 8 november.