Familjen: Vi lever!

De hann ut sedan exploderade villan

Gasexplosionen raderade ut den stora villan fullständigt.

Kvar finns bara en rykande stenhög.

– Det här var mitt hem. Här har jag växt upp. Nu är allt borta, säger en chockad 20-åring.

Han står på trottoaren mittemot det som tidigare var Karsholmsgatan 5 i Limhamn, Malmö. Han försöker förstå vad som hänt.

– Allt som vi hade, alla fotografier, våra böcker, filmerna från när jag var liten fanns i hyllor runt spisen.

Krossat glas

På marken ligger krossat glas, tapetflagor, persienner. En bruksanvisning från Ikea.

Gardinerna har fastnat i huset mittemot.

När han gick hemifrån i går var allt normalt. Som tusentals andra morgnar stängde han ytterdörren till villan där han bodde tillsammans med sin mamma, hennes nya man och sin sjuåriga lillasyster.

När vi träffar honom någon timme efter gasexplosionen kan han inte ens känna igen resterna av ytterdörren i ruinhögen.

– Det är sjukt. Helt obegripligt.

– Men vi får ändå vara glada för att vi alla lever. Tänk om det här hänt på natten när vi låg och sov.

Familjens inneboende, en 58-årig kvinna, kände gaslukten vid 13.20-tiden och slog larm.

– Jag ringde polisen och 112 flera gånger, säger hon.

Hann inte fram

Men räddningstjänsten hann aldrig fram – när de hade 150 meter kvar kom smällen som hördes i hela Malmö.

Som tur var fanns ingen i huset. Den 58-åriga kvinnan hade precis tagit med sig sina hundar och ställt sig en bit bort. Mamman var på jobbet, dottern och maken i skolan. Sonen hos flickvännen.

På kvällen träffar vi den olycksdrabbade familjen.

– Allt är borta. Jag är 41 år och det här är allt jag har, säger mamman och håller upp sin handväska.

Sover hos vänner

Allt familjen samlat under sina 21 år i Sverige gick förlorat. Alla foton. Alla gåvor som de tagit med sig från mormor och morfar i det forna Jugoslavien.

I natt fick familjen sova hos vänner. De orkar knappt tänka på framtiden.

– Jag ska försöka samla lite bilder från vårt liv av dem som har. Och så vill jag bygga hus och bo på samma ställe, säger kvinnan.

– Om ett år får ni komma och dricka kaffe hos oss.