”Första gången Ryssland pratar om bakslag”
Publicerad 2022-10-20
Allt pekar på att det ockuperade Cherson kommer att tillhöra Ukraina igen. Frågan är bara när, enligt krigsvetaren Ilmari Käihkö.
Den ryska evakueringen från storstaden i söder skvallrar om ett nära förestående ryskt bakslag i kriget, tror han.
Krigsrapporten: Cherson evakueras – ”Ukraina trycker på från tre håll”Tiotusentals invånare i det ryskockuperade Cherson i södra Ukraina har redan börjat evakueras, meddelade ryska företrädare på onsdagen.
Att kriget inte går Rysslands väg i Cherson är tydligt. Enligt obekräftade uppgifter har de ryska styrkorna länge velat lämna regionen med samma namn som staden – men Kreml har sagt nej, uppger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
– När Ukraina lyckades befria Charkiv i september kan det ha blivit för svårt för den ryska politiska ledningen att acceptera två misslyckanden på en gång. Det hade haft för stor negativ påverkan på den ryska stridsmoralen, säger han.
På onsdagen meddelade president Vladimir Putin att krigslagar införs i Cherson, Zaporizjzja, Luhansk och Donetsk – de fyra regioner som Ryssland i strid med folkrätten utropade som ryska i slutet av september – vilket ses som ett försök att stärka det ryska greppet om regionerna.
Kan vara på väg att ge upp
I sin helhet kan situationen i zonen för den ”särskilda militära operationen” (en rysk eufemism för kriget i Ukraina) beskrivas som spänd, sade den ryska invasionsstyrkans nye befälhavare Sergej Surovikin i en ovanligt frispråkig intervju i tisdags. Surovikins medgivanden utgjorde första gången under krigets gång som Ryssland öppet erkände motgångar inför det ryska folket. Väldigt intressant, anser Ilmari Käihkö.
– Hans uttalande kan tolkas som att Ryssland håller på att ge upp i Cherson. Det kan mycket väl vara så att man nu har börjat förbereda vanliga ryssar på ett bakslag i kriget, på att de ryska styrkorna faktiskt måste lämna Cherson, säger han.
Surovikins – och därefter även ockupationsstyrets ledare Vladimir Saldos – besked om kommande ”omlokaliseringar” från Cherson innebär ett retoriskt skifte. Hittills har den ryska fasaden varit intakt: Allt har gått bra i kriget, Ryssland har gjort framsteg på framsteg. Bakom kulisserna har missnöjet med försvarsdepartementets lögner bubblat.
– Kanske börjar vi se lite mer realism om kriget även från ryskt håll nu, säger Ilmari Käihkö.
Största ryskockuperade staden
Cherson är både politiskt och strategiskt viktig för Ryssland, enligt Käihkö. Om Ukraina lyckas återta regionen innebär det att de kan börja rikta attacker mot Krimhalvön, varifrån den ryska krigsapparaten sköter sin logistik för krigets södra fronter. Cherson är dessutom den största stad som ryssarna lyckats ockupera under kriget – en reträtt därifrån innebär därmed ett stort symboliskt nederlag för Ryssland och en ”enorm positiv moraldos” för den ukrainska militären, menar Käihkö.
– Beroende på hur den eventuella ryska reträtten eller evakueringen ser ut kan det också påverka den ryska moralen väldigt negativt, säger han.
Frågan är hur den utlysta evakueringen egentligen ska gå till. Ukraina uppges ha förstört broarna över floden Dnepr, som löper längs med hela staden. Människor förflyttas nu med hjälp av tillfälligt upprättade färjor, men den ryska armén beräknas få det svårare att få både manskap och utrustning över floden.
– Det kommer inte gå att ta sig över floden. Det värsta som kan hända Ryssland är att stora mängder styrkor helt enkelt ger upp – det kommer inte se bra ut, men jag har svårt att tro att de stannar och strider om de inte kan fly, säger Ilmari Käihkö.
Evakueringar är krigsbrott
Uppskattningsvis finns runt 100 000 ukrainare kvar i Cherson. De ryska planerna på att ”omlokalisera” dem till Ryssland – något som redan skett i Mariupol – utgör enligt FN:s stadgar ett krigsbrott. Skickas de till Ryssland så blir det svårt för många att ta sig tillbaka till Ukraina, säger Käihkö.
– Det är ett problem för Ryssland. Om man nu uppfattar civilisterna i exempelvis Cherson som ryssar så måste man flytta dem, men vad ska man göra med de här områdena som man själva förstört om det inte finns människor som bor där? Vem ska bygga upp dem igen?
Ser man till den större bilden är utvecklingen i Cherson ytterligare ett bevis på att kriget går dåligt för Ryssland, säger han.
– Det är därför man nu riktar attacker mot ukrainsk infrastruktur – attacker som måste kallas för terror. Man försöker terrorisera ukrainska civilister till att ge upp, försöker göra det omöjligt för dem att överleva.
Kan Ukraina vinna kriget? 35 frågor på 30 minuter med Paasikivi