Stramare bidrag bland nya mål för M

Moderatledaren Ulf Kristersson sätter upp nya mål för partiet.

– Vi ska vara inställda på att leda landet i minst två mandatperioder, säger han.

Skärpta krav på dem som får försörjningsstöd ska bli en del i politiken som ska ge framgång.

Moderaternas partistämma drog i gång i Västerås på torsdagen. I sitt öppningstal satte Kristersson upp mål för partiet och beskrev vägen dit.

– Den leder förstås fram till valet 2022, till ett så bra valresultat att vi kan bilda en borgerlig regering som driver riktig borgerlig politik, sade Moderatledaren.

Kristersson nämnde dock inte med vilka andra partier en sådan borgerlig regering ska bildas, men "Moderaterna ska vara den självklara regeringsbildaren" 2022.

– Vi ska vara inställda på att leda landet genom stora och små reformer i minst två mandatperioder, genom 2020-talet, mot det nya 30-talet, fortsatte Kristersson.

Skärper krav för bidrag

M-ledaren pekade också ut mål för partiets politikutveckling. Moderaterna ska "befästa" sin position som det ledande partiet för lag och ordning och etablera sig som ett parti för hållbar migrationspolitik. Ett tredje mål är att stärka den klimatpolitiska profilen. Ett fjärde att se till att jobb och företagande förs in i den politiska debattens centrum.

Kristersson vill "återupprätta" arbetslinjen från den förra Alliansregeringens tid. Arbetslinjen var den förre M-ledaren Fredrik Reinfeldts stora projekt.

På M-stämman i Västerås finns ett tryck på att partiet måste skärpa sin nuvarande politik för sänkta skatter och stramare bidrag ytterligare.

Partistyrelsen gick den opinionen till mötes när stämman inleddes och presenterade ett nytt förslag inom ramen för den bidragsreform man drivit de senaste åren.

M vill sedan tidigare att nyanlända ska vara tvungna att kvalificera sig för full tillgång till trygghetssystemen. Partistyrelsen föreslår nu att nyanlända inte ska ha rätt till fullt försörjningsstöd från start.

"Toppar upp"

– Som nyanländ har man ofta etableringsersättning och man toppar det med försörjningsstöd och det är det som ibland leder till ganska höga nivåer av bidrag och där säger vi; det ska man kvalificera sig in i, säger M:s ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Hon aviserar fler M-förslag framöver när det gäller krav på att kvalificera sig för fullt försörjningsstöd.

– Vi tittar bland annat på Danmark, där gäller att man ska ha bott i landet i minst sju av åtta år för att få fullt försörjningsstöd, säger Svantesson.

Moderaternas ungdomsförbund, Muf, har inför stämman föreslagit att försörjningsstöd, det vill säga socialbidrag, i större utsträckning ska kunna delas ut som kuponger för mat eller andra, specifika inköp. Men Muf verkar ha övergett den tanken. I stället ser det ut som att Muf, uppbackat av en rad kommunalråd och länsförbund får med sig stämman på att lägga in ett nytt kapitel om stramare bidragspolitik i partistyrelsens förslag om integration och social rörlighet och om utsatta barn och unga. Syftet är att driva på för att fler ska söka jobb och inte hamna i utanförskap.

M ska bland annat, föreslås i det nya kapitlet, verka för att kommunerna inte ska få betala ut socialbidrag utöver den riks- och hyresnorm som finns. Och normen ska minskas med det belopp som tidigare var avsett att gå till radio- och tv-avgiften, eftersom den numera tas ut som en skatt.

Sänkning för "normala" inkomster

När det gäller skattesänkningar finns motionsförslag på stämman om att avskaffa den statliga inkomstskatten.

– Det vore ingen bra idé att ta bort den, jag tror inte att det finns stöd bland svenska folket för det, det kostar 60 miljarder, säger Elisabeth Svantesson.

Partistyrelsen vill också sänka skatten, men lägga mest krut på att göra det för dem med normala inkomster.

Partiledningen uppger att många i partiet känner en nyvunnen frihet för att vässa sin politik efter Alliansens död. Partistämman är den första på 15 år då moderater inte behöver fundera på hur Alliansen tar emot olika förslag och beslut – den sprack ju till slut i vintras.