Psykolog om julens bränder: Traumatiskt

December och januari är årets värsta månader när det gäller bostadsbränder. Och att drabbas av en stor brand kan sätta djupa spår.

– Det kan gå fort, bli förödande och man förlorar allt som man har samlat på sig under sitt liv, säger psykologen Kerstin Bergh Johannesson.

Varje år inträffar bränder i samband med julhelgen. Förra julen skakades exempelvis Sandviken i Gästrikland av en tragisk brand, natten mot juldagen. En hel familj, två vuxna och två barn, dog i lågorna.

Under 2021 omkom totalt 65 personer i bränder i byggnader i Sverige. 11 av dem omkom i just december, enligt siffror från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Desto fler förlorar sina hem. Bara i december förra året åkte räddningstjänsten på totalt 450 larm om bostadsbränder som orsakade skador.

Rökdoft kan väcka oro

Traumat i att drabbas av en brand kan bestå av flera olika delar, enligt Kerstin Bergh Johannesson, legitimerad psykolog och medicine doktor vid Uppsala universitet.

Hon tar ett exempel från när hon jobbade som rådgivare till det lokala krisstödet efter skogsbranden i Västmanland 2014. Några personer höll då på att bli inringade av elden, men lyckades fly i en båt ut på en sjö.

– Att riskera att bli fångad i en farlig situation, den utsattheten är väldigt traumatiserande. Instinktivt vill man kunna fly, säger Kerstin Bergh Johannesson.

En brand kan även skapa tydliga doft- och känselminnen.

– Man kan till exempel bli väldigt orolig av doften av rök, där det fortsätter att skapa en alarmreaktion efteråt.

Känslan av sammanhang är viktig

Om man tvingas flytta efter branden så riskerar man att förlora en känsla av sammanhang, något som är viktig att ha när man ska bearbeta den traumatiska händelsen, förklarar Bergh Johannesson.

– Då kan det vara ännu viktigare att man upplever ett fortsatt stöd från vänner och grannar, även om man har blivit tvingad att flytta.

De första veckorna efter en traumatisk händelse är det vanligt att ha mardrömmar och en högre stressberedskap. Men en del drabbas av mer långtgående besvär och PTSD, posttraumatiskt stressyndrom.

Sårbarheten för att utveckla PTSD varierar mellan olika människor. Här spelar även traumats karaktär in.

Förlorar allt man har samlat på sig

En anlagd brand, där någon har velat en illa, kan vara en riskfaktor, enligt Bergh Johannesson. Riskfaktorer är även om man har varit exponerad för livshot eller om man har blivit skadad. Dessutom är förlust en svår riskfaktor.

Men även att förlora sitt hem och sina tillhörigheter kan sätta djupa spår.

– Ingenting finns kvar av foton, barnens första teckningar... Man förlorar allt man har samlat på sig under sitt liv. Här spelar det in hur mycket betydelse man lägger i sina tillhörigheter, hur mycket de varit ens identitet.

Årsdagar kan vara jobbiga

Den som har blivit brännskadad kan bli påmind om traumat varje dag till följd av sina skador.

– Smärtan efter brännskadan och dess följdverkningar kan innebära fortsatta påfrestningar, säger Kerstin Bergh Johannesson.

Diagnosen PTSD kan sättas tidigast en månad efter en traumatisk händelse. Tecken kan vara att man har svårt att koppla av, är ständigt orolig och har svårt att sova. Man kan även få flashbacks, minnesbilder som inte går att värja sig mot. En del försöker undvika allt som kan påminna om händelsen.

– Nästa år när det kommer vintriga dagar så blir man påmind. Årsdagar kan vara jobbiga, särskilt första året.

Någonting som man dock ska ha med sig är att många människor är förvånansvärt robusta, förklarar Kerstin Bergh Johannesson. På sikt återhämtar sig de flesta, även efter väldigt traumatiska händelser.

– Så småningom kommer man kanske fram till att man har lyckats bygga upp en tillvaro igen. Men stödet från andra är också viktigt för människors återhämtning. Man kan sörja det man har förlorat, och gå vidare.