Kockumskranen nere - till slut
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-07-30
MALMÖ
Så skedde det till slut.
Kockumskranens balk hissades sakta men säkert ner mot marken under tisdagseftermiddagen.
Men de två ödsliga benparen som ännu sticker upp i horisonten ska stå kvar i några veckor till.
Som ett versalt ''H'' i jätteformat såg den stympade Kockumskranen i Malmö ut när den 4 000 ton tunga toppbalken vid 17-tiden kommit halvvägs på sin färd ned till marken.
- Vi har firat hela dagen, skämtade en nöjd Lennart Ottosson, vd för Dockan Exploatering AB, om att nedmonteringen fördröjts flera gånger.
Nyfikna åskådare
Egentligen skulle arbetet ha kommit igång redan i lördags, men ödet ville annorlunda. Blåsten blev för kraftig och i måndags var det krångel med de elektriska reläer som styr hydraulsystemet, som ledde till att nedsänkningen avstannade efter 25 centimeter.
I dag gick däremot allt som smort.
- När balken efter lunch lämnat benen kunde nedhissningen överlåtas till ett datasystem, säger Ottosson till TT.
Innan dess tryckte blåsten upp balken mot benfästena vilket gjorde en mer intensiv övervakning nödvändig. Vindarna, som inte minst de nyfikna åskådarna i hamnen kände av, blev dock allt mindre avgörande för arbetet i takt med att balken närmade sig marken.
Ottosson tycker det är skönt att nedhissningen äntligen gick i lås.
- Vi har tur med att vinden i dag blåser längs med balken och inte rakt emot den. Det hade kunnat bli besvärligt annars, säger han.
Mot Sydkorea
Men den bittra sagan om Kockums är inte riktigt slut än. I ytterligare några veckor till kommer kranen att påminna Malmöborna om stadens förflutna som industristad. Benparen lämnas nämligen orörda tills dess att en flytande lyftkran ska lyfta ner dem.
Den 26 augusti kommer slutligen ett stort lastfartyg för att hämta det 7 800 ton tunga kranpaketet. Sedan påbörjas den långa färden till andra sidan jordklotet och slutdestinationen Ulsan i Sydkorea.
I slutet av februari nästa år är det tänkt att den nye ägaren Hyundai ska göra världens största bockkran nyttig igen genom att använda den i byggandet av oljeplattformar.
Karin Olsson/TT