Frustrerande flummigt i Wachowskis nya serie

Karolina Fjellborg

Så många får Sense8

helskärm

En polis i Chicago (Brian J Smith). En isländsk dj i London (Tuppence Middleton). En busschaufför med aidssjuk mamma i Nairobi (Aml Ameen). En kampsportande affärskvinna i Seoul (Bae Doona). En telenovelastjärna som inte vågar komma ut ur garderoben i Mexico City (Miguel Ángel Silvestre). En apotekare i Bombay som ska gifta sig med en man hon inte älskar (Tina Desai). En kassaskåpstjuv i Berlin (Max Riemelt). En bloggande, dödssjuk lesbisk transkvinna i San Francisco (Jamie Clayton).

Dessa åtta karaktärer länkas plötsligt samman, börjar dela syner, tankar, ljud och känslor, och blir ”sensates”, i den här serien från syskonen Wachowski och J Michael Straczynski.

Deras sammankoppling verkar ha aktiverats av en mystisk kvinna vid namn Angel (Daryl Hannah), medan den lika mystiska Jonas (Naveen Andrews) tycks vilja hjälpa dem att hantera de faror som verkar vänta.

Det mesta är dock fortfarande frustrerande oklart tre avsnitt in i denna ambitiösa men kaotiska och kvävande anspråksfulla kombination av förmodade budskap, flum och såpa.

Visuellt är det snyggt, och välkoreograferad Wachowski-action lär vara att vänta. Men jag är skeptisk.

Premiär i dag på Netflix